Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/188

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

184

Stamsjön, 2 12 m. frälse säteri, har tillhört slägterna Wernstedt och Sack på 1600-talet[1], sednare en Rotenburg († 1697), prof. O. Rudbeck d. y.; o. 1820 slägten Ulfsparre; 1847, jemte tillydande 4 m., Åkersten. — Haberga gästgifvaregård, n. o., 1 13 m. — Lunda qvarn, n., lyder under Österby. — Hammarins eller Helsinge gruffält, n., har tidtals varit bearbetadt, och är det nu för Kilaforss jernverk i Gefleborgs län. — Kingi, Hadabergha och en stor mängd andra gårdsnamn förekomma 1312 och 1316.

73. Morkarla socken, mellan Alunda i sydost, Rasbo Kil i sydvest, Tensta och Dannemora i vester, Film i nordvest, Walö af Stockholms län och Skefthammar i nordost, omfattar 0,719 qv. mil land, 0,026 vatten. Den är en af dem som ligga på sjelfva ryggen af landthöjden, och utan att just hafva någon betydlig höjd öfver hafvet, gifva upphof åt vatten, som gå ut åt olika håll; den utgöres ock mestadels af kärrig, här och der bergländig skogsmark. Bästa bygden är kring det vattendrag, som går söder ut till Alunda, och vidare till Olands-ån; i nordlig rigtning går en af Fyris-åns grenar, från Rasbo Kil, genom Rasten och Slagsmyran, skogssjöar i vester å Dannemora grufvas södra allmänning; nordligast ligger Österby Stordamm med Lillsjön och andra sjöar och kärr; östligast slutligen går ett litet vattendrag till Gimo i Skefthammar. Rådande jordmån är mojord, här och der sandblandad lera. Näringar äro desamma som i Alunda, men skogsbruket, med dertill hörande binäringar, intager här större utrymme, åkerbruket deremot mindre. Hemmantalet är 26 oförm., 25 förm., hvaraf 2 38 skatte, 3 krono, 19 58 frälse, allt i byalag, eller smärre gårdar; under Österby lyda nära 14 mantal frälse, en såg, och räntor af öfver 5 m. Folkmängden år 1840 var 932, på 179 hushåll, år 1848: 961. — En väg från Alunda till Film går åt nordvest, förbi Söderby gästgifvaregård, 5 mil från Upsala; något vester ut derifrån ligger kyrkan.

  1. En här vistande Johan v. Sacken blef år 1676 dömd till döden för blasphemie.