Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/189

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
185

Olandamoro förekommer 1314 såsom hörande till Oland. Nu är det annex till Alunda. Kyrkan är gammal, af gråsten, till en del af stora block, men åtskilliga gånger reparerad, ej minst på bekostnad af Österby bruks egare. — Runstenar förekomma vid Norrby i norr. Många gårdar nämnas år 1312.

Stenringsgrufvan bearbetas för jernmalm sedan några år; äfvensom Transätra eller Ramhällsgrufvan, för Österby bruks enskildta räkning.

74. Ekeby socken, längst i öster af länet, vid och omkring Olands-ån, mellan Alunda i vester, Skefthammar i nordvest, Hökhufvud, Harg och Bladåker, alla tre af Stockholms län, i norr, öster och söder; upptager 0,6 qv. mil land, 0,044 vatten. Nämda å går här från sjön Ginningen först vid södra gränsen öster ut, derpå åt norr, utefter den vestra, och slutligen midt igenom socknen, samt mottager sist Mörtsjöns vatten från vester. Hvad som ligger på åns venstra strand, är mestadels kullig slättbygd, blott åt norr något mera bergländig och kärrig; högra stranden är ock, närmast ån, jemn, här och der sidländt, men längre bort vidtager bergländig skogmark. Östligast hör hit den norra hälften af sjön Wellen. Hela trakten öster om ån kallas Ekeby åtting, och har inpå 1700-talet hört till Stockholms län. — Ortens rådande jordmån är dels lera, dels svartmylla, dels mojord. Af näringar är åkerbruk den förnämsta, men derjemte idkas skogsbruk, mest för Gimo jernverk i Skefthammar. Hemmantalet är 52 oförm., 49 34 förm., hvaraf 31 skatte, 3 12 krono, 15 14 frälse; inemot 8 lydde 1847 under Gimo. Folkmängden år 1840 var 977, på 193 hushåll, år 1848: 1116. — Två vägar från Alunda komma hit in; den ena går åt nordost och norr till Skefthammar, den andra sydligare går blott öfver ån, och möter en väg, som följer dess högra strand mellan Bladåker och Hökhufvud. Kyrkan ligger på vestra stranden, nära den först omtalade vägen, 4 12 mil från Upsala.

Ekiby förekommer 1314 såsom hörande till Oland; det utgör nu, med Bladåker utom länet, ett konsistorielt pastorat,