Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/50

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

46

af 26,3 skeppund. Särskildt år 1847 producerades vid 5 masugnar 20,425 skeppund, med en medelvinst af 26,4 för dag, den högsta, som något helt län i riket företedde. Varm luft användes vid Österby och Söderforss. — Kronans lösningspris för året var, för tackjern från Löfsta, Österby och Gimo bruks masugnar 12 R:dr för skeppund, från Strömsberg, Ullforss och Harnäs 10: 24, från Söderforss 10, från Hyttö 8; samma pris var bestämdt för år 1849, blott med 24 sk. förhöjning för Hyttö. Vid Björnarbo i Jumkil anlades för några år sedan ett gjuteri, som under åren 1844—46 tillverkade p. m. 140 skeppund; år 1847 var det ej i gång.

Länets stångjernsbruk, för det närvarande blott 9, belägna äfven de i de nordligaste häraderna och tingslagerna, utom Wattholma i Lena socken, äro alla redan nämda. De tillverkade under åren 1843—47, vid 29 härdar, p. m. 22,003 skeppund, och år 1847 särskildt 23,729; det privilegierade smidet var 13,738 310 skeppund, hvaraf dock 2000 för ett l0:de bruk, Åkerby, som nu ej är i gång för denna slags tillverkning. — Kronans lösningspris för år 1847 var, i likhet med år 1849, för stångjern från Löfsta med Carlholm, samt Österby och Gimo 28 R:dr, från Strömsberg och Ullforss 25, från Wattholma och Söderforss 23, från Elfkarlö 18 R:dr för skeppund. — De anförda verken, jemte åtminstone en del andra, som äfven begagna malm från Dannemora, hafva sedan långliga tider innehaft förnämsta rummen bland alla i riket, med afseende särdeles på produkternas godhet och användbarhet, i följd af malmens egna företräde, af en ändamålsenlig, på vettenskapliga grunder stödd behandling af alla materialier, samt af goda smidesmethoder; för det mesta användes s. k. Wallonsmide, med något undantag för Elfkarlö och Söderforss. Genom besagda företräden hafva dessa verk förvärfvat och bibehållit en särdeles förmånlig afsättning på England, för betydligt högre priser, än som för de flesta andra Svenska bruk ega rum. Också hafva deras egare i allmänhet utmärkt sig genom storartade anläggningar, så vid bruken som vid grufvorna, och det utan att anlita understöd