Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/73

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
69

gången är predikstolen, utförd efter Nic. Tessins ritning, och skänkt af Enkedr. Hedvig Eleonora; den är prydd af förgylda basreliefs, med ämnen af bibliskt innehåll. Under K. Johan III:s tid skall ha funnits en särkildt predikstol i choret, för de katholska presterne. — I korset skedde fordom Konungarnes kröning, midt under en i hvalfvet anbragt förgyld hand med två fingrar utsträckta, såsom till ed. — I högchoret finnes altaret, ombygdt 1731, och smyckadt med bilder i Italiensk stil, efter Jesuiterkyrkans i Loreto, men allt af simplare ämnen, träd och gips, och ej rätt öfverensstämmande med kyrkan. Nedanföre finnas Jöns Bengtson Oxenstjernas, hans fars och farbrors grafstenar, jemte Laurentii Petri. Till venster om altaret, mellan pelarne, står S:t Eriks helgedomsskrin af silfver, förfärdigadt kanske 1257; ofvanför hängde fordom hans baner, tills det gick förloradt i Ryska kriget på 1490-talet. En tafla, föreställande hans bedrifter, hängde i choret till 1702. Bakom altaret stod till nämda år ett ryktbart astronomiskt ur, förfärdigadt i Sten Stures tid af Dasypodius, sedermera professor i Upsala, och iståndsatt af Polhem. Fordom hafva i choret funnits flera altaren, äfvensom i sidohvalfven; på dessas pelare finnas qvar allegoriska basreliefer från medeltiden. I sjelfra gången finner man på norra sidan Erik och Jakob Benzelii, samt Joh. Scheffers grafstenar, på södra sidan Erik Benzelii d. y:s, Nils Rosén von Rosensteins och N. v. Rosensteins.

Af de egentliga grafchoren är det namnkunnigaste det s. k. Gustavianska bakom altaret, af K. Gustaf I inredt för sig och sina gemåler, af hvilka ock de två förstas bilder, jemte hans egen, ligga på en rikt ornerad katafalk af marmor, från 1572. Under choret finnas ej blott deras kistor, utan ock K. Johan III:s, Catharina Stenbocks och Gunilla Bjelkes, fast dessa två Drottningar ännu sakna minnesvårdar; Johans finnes i ett annat chor. Det Gustavianska chorets största märkvärdigheter af konstalster äro de af Sandberg under åren 1831-38 arbetade alfreskomålningar å väggarne, föreställande scener ur Gustaf Wasas lefnad, från hans uppträdande inför rådet i Lübeck, till hans