Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/79

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
75

öfrigt måste all högre lärdom sökas utomlands, mest i Paris, der ock en stiftelse, hufvudsakligen äfven af And, fanns för studerande från Sverige. Emellertid omtalas en procession såsom inrättad i Upsala år 1438; men den egentliga grundläggningen af akademien, efter utländska mönster, tillhör Sten Sture d. a. och Jakob Ulfson år 1477. Bland de förste lärarne nämnes Ericus Olai. Genom de strider, som reformationen framkallade, och den brist som den för tillfället åstadkom på dugliga och bildade män inom kyrkan, förlorade äfven universitetet mycket, och var under K. Gustaf I:s tid i lägervall; både han och K. Erik XIV förehade fruktlösa planer att återupprätta det. Något mera lif förspörjes under K. Johan III, men förqväfdes nästan åter dels af olyckor, såsom eldsvådor, pest och krig, dels af de liturgiska stridigheterna, särdeles då Konungen inrättade ett katholskt collegium i Stockholm. Detta efterträddes väl 1583 af ett protestantiskt, men äfven i hufvudstaden. Först året före sin död tänkte Konungen på att återställa akademien, hvars lärare kort derpå vid Upsala möte spelade en betydande roll. Det var Carl IX:s allvarliga och ihärdiga nit förbehållet att äfven här godtgöra sina föregångares fel. Han anslog åt akademien de vid reformationen indragna »kyrkohusen», och åt professorerne prebendehemman och tionder, förnyade och utvidgade kommunitetet för studenterne, ökade lärostolarnes antal, och utfärdade 1595 nya privilegier för hela institutionen. År 1600 firades här den första philosophiska doktorspromotion. Joh. Messenius och Joh. Rudbeck bragte lif i studierna, tills deras inbördes oenighet sedermera föranledde bådas bortkallande.

Emellertid hade äfven Carl IX:s bemödanden för läroverket till stor del stannat vid förslager, i följd af ständiga krig och andra statsbestyr, som togo hans uppmärksamhet och rikets tillgångar i anspråk; och bristen på skickliga lärare gjorde ej mindre svårighet. K. Gustaf Adolf afhjelpte det ekonomiska hindret, i det han skänkte åt akademien 1624 hvad som farfadern ärft eller samlat af jordegendom, 350 hemman, anslog