Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/81

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
77

och 20, 109 mellan 30 och 35, o. s. v.; 372 voro prestsöner, 288 söner af andra embets- och tjenstemän utom adeln, 274 af borgare, 140 af bönder, 107 af adel, 263 af ståndspersoner utom nämda klasser; 449 voro uppgifna att studera philosophi, 287 lagfarenhet, 233 theologi, 134 läkarekonst, och 341 hade ännu ej bestämt sig för något visst studium; 234 åtnjöto stipendier; under terminen inskrefvos 128.

Lärarekorpsen bildar i vettenskapligt hänseende fyra fakulteter, hvar under ledning af sin decanus, och bestående egentligen af ett bestämdt antal professorer och adjunkter, båda med fastställda undervisningsskyldigheter och stående inkomster, samt ett obestämdt antal docenter, som hufvudsakligen uppehålla sig medelst enskildt undervisning. Nu räknar akademien 26 ordinarie professioner [1], hvaraf tre äro stiftade af enskildta personer; 18 adjunkter, och 29 docenter; hvartill kommer en bibliothekarie med 3 underordnade tjenstemän å stat, och 6 andra dessutom; 3 exercitiemästare, 2 språkmästare, 1 musikdirektör m. m. Domsrätten utöfvas dels af samtlige ordinarie professorer i Consistorium majus, dels för brottmål af några utsedde

  1. Nemligen i theologiska fakulteteten 4: theol. exegeticæ, dogmaticæ et moralis, pastoralis, samt prænotionum theol. et histor. ecclesiasticæ, stiftad 1754 af biskop Kalsenius. — I juridiska fak. 4: juris patrii et romani; jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum, från 1741; historiæ legum suecicarum, juris criminalis et processualis, från 1843; juris publici, ecclesiæ, belli et gentium, från 1844. — I medicinska fak. 4: medicinæ et botanices; medicinæ theoreticæ et practicæ; anatomiæ etc., från 1774; chirurgiæ et artis obstetriciæ, från 1838. — I philosophiska fak. 14: eloquentiæ et poeseos; physices; ethices et politices; astronomiæ; mathematum inferiorum; eloquentiæ et politices, stiftad af riksrådet Skytte; linguarum orientalium; historiarum; logices et metaphysices; litterarum græcarum; chemiæ, från 1750; œconomiæ practicæ, stiftad 1759 af brukspatron Borgström, och numera egentligen utöfvad såsom historiæ naturalis; historiæ litterariæ et archæologiæ, från 1780; æsthetices, från 1835. — I sednaste åren hafva oftare än förr adjunkter blifvit utnämda till extra ordinarie professorer, med säte och stämma i fakultet: ej mindre än fyra sådana finnas nu; till samma rätt är ock en af språklärarne befordrad, den andre till extra ordinarie adjunkt.