Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/82

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

78

i C. minus. Styrelsen tillhör en efter tur utsedd rektor, dels med, dels utom consistorium majus, under inseende af erkebiskopen såsom prokansler från 1625, och en vald kansler, nu H. K. H. Kronprinsen[1]. — Akademiens författning är nu under revision.

Det äldsta akademiehuset, efter universitetets egentliga grundläggning, var bygdt 1477 på Studentholmen, genom Jakob Ulfsons försorg. Det härjades af eld på 1500-talet tre gånger, sednast 1572, och ruinerna användes till slottsbyggnaden. Derpå begagnades det fordna Kapitelshuset inpå 1620-talet för akademiska föreläsningar m. m., samt promotioner, utom de theologiska, som höllos i domkyrkan, och för consistoriets sessioner till 1640-talet. Här hölls ock Upsala möte 1593. Byggnaden kallades Academia Carolina efter Carl IX, som låtit inreda den för akademiens behof. Den afbrann 1702, sattes åter i stånd, begagnades inpå 1760-talet till disputationer, promotioner o. a., men förföll och nedrefs i slutet af århundradet. Emellertid hade redan K. Gustaf II åren 1622—26 låtit bygga, der den fordna Lilla Biskopsgården stått, den efter honom s. k. Academia Gustaviana, som efter flera gånger delvis

  1. Enligt de äldsta privilegierna af 1476, utfärdade af Påfven Sixtus IV, var erkebiskopen Jakob Ulfson kansler, men hans efterträdare synas ej hafva utöfvat detta embete. Carl IX tillät erkebiskopen, biskoparne och akademien att välja kansler. Akademien begärde 1604 att dertill få utse prins Gustaf Adolf, men fick det svar, att ”hertig Göstaf må vara det, när han saken lärer bättre förstå och åren kunna blifva flera”. År 1607 utsågs grefve Abraham Brahe till kansler, men synes ej hafva i verkligheten som sådan tjenstgjort; så mycket mera Johan Skytte. År 1625 stadgade Konungen att alltid ett riksråd skulle utses; och ända till 1747, samt fem gånger efter 1751, hafva rikets högsta embetsmän innehaft befattningen, under sista seklet omvexlande med kronprinsar; under de sista decennierna hafva blott de sistnämde varit kanslerer. Från 1626 till 1731 har akademien tidtals haft någon person af högadlig börd till rector illustris, i sjelfva verket blott en hederstitel. Adelsmännen hafva ända inuti nuvarande seklet utöfvat rättigheten att vara utom nationerna, och ega ännu att ingå i hvilken nation hvar och en åstundar, utan afseende på lokal härkomst.