förändrad inredning, nu innehåller, utom jordvåning, tvenne våningar för lärosalar, samt öfverst en kupol med rum för vettenskapliga samlingar, bygd 1662 under O. Rudbecks ledning till Theatrum Anatomicum. I den andra våningen äro en del rum upptagna af ett museum för taflor och andra dyrbarheter, grundadt i nyare tider, genom donationer af frih. Stjerneld, general C. Hård m. fl. Ända till 1840 var hela denna våning inredd till bibliothek , äfvensom hälften af den första; den andra hälften af denna är en pelarsal, den största och vackraste akademien egt till sista decenniet. På gården bakom Gustaviana stodo till 1695 åtskilliga byggnader, som begagnades till tryckeri, proba o. a. Från 1731 är platsen jemnad och planterad, och innehåller nu gymnastik. — Konsistoriehuset, mellan Domkyrkoplanen och Oxtorget, flera våningar högt mot det sednare, är bygdt på 1750-talet efter frih. Hårlemans ritning, och innehåller nederst anatomisal med tillhörande museum, vaktrum, tyghus m. m.; i de öfra våningarne akademiska konsistoriets samt theologiska och medicinska fakulteternas sessionsrum, arkif- och kansli-rum, samt räntekammare; auditorier; myntkabinett (af omkring 16,000 mynt redan 1843), grundadt genom donationer af gr. C. Ehrenpreus 1751, Dr. Lovisa Ulrika, Rosenadler och Hallenberg[1] m. fl.; physikaliskt kabinett, grundadt 1740 af Klingenstjerna, riktadt af Rudberg omkring 1834. En stor del af dessa rum prydas af porträtter och andra målningar. En ny anatomisal är under byggnad vid Islandet till höger om bron. — Nosocomium eller sjukhuset, vid Riddartorget, fordom gref Oxenstjernas hus, inköpt till sitt nuvarande ändamål 1708, innehåller i två våningar, utom jordvåning, dels sjuk- och operationsrum, dels medicinsk lärosal, och boställsrum för embets- och tjenstemän. År 1843 funnos här 22 sjuksängar, hvaraf staden till 1837 disponerat 2 mot bestämd afgift, men betalar nu efter förefallande behof. —
- ↑ Nemligen för de fyra olika hufvuddelarne: de Svenska, antika, moderna och kufiska mynten.
