Hoppa till innehållet

Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/142

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


§. 57. Salta Källor, Sjöar och Bärg; Jättegrytor, samt Randen i Våhla-fjället.

Innan jag går längre, skal jag här, efter hvart annat, litet röra vid några Plock-skäl för Vattuminskningen; med mera, som icke gerna torde får um ibland det, som sedermera återstår för mig at säga. Deribland förekomma:

  1. Salt-bärg, salta Källor och Sjöar, som hållas för bevis, at Hafs-vatten, der de finnas, fordom stått. Jag nekar ej eller dertil; men jag håller före, at de ändock ej bevisa Vattuminskningen. Mig felar Rön öfver omständigheterna vid sådana saltgrufvor, källor och sjöar. Jag håller altså onödigt, at mycket raisonnera derom; och skal det göra mig lika mycket, om man vid närmare undersökning finner anledning, at tro, det Saltbärgen draga sit ursprung från Skapelsen, eller om det skulle finnas likare, at alt sådant salt under Syndafloden varit smält, och sedermera kommit at sätta sig.
  2. Jättegrytorne kan jag icke eller säga någon ting om, efter ännu icke är af-