Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/145

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Man löper aldrig större fara at misstaga sig, än då man bjuder til at gifva skäl til sådana osäkra rön; Hvilket göromål i sjelfva verket jämväl mera är en lek, än philosophie.

Hit räknar jag, utom Jättegrytorna, hvad som om Skeps-kölar, Ankare och Ringar eller öglor i bärg berättas: hafs-örters växande långt från Hafvet: nya upkomne öar: Aspö-Runstenen; Byringe Bernstenen, och mera dylikt.


§. 59. Evig Snö och Is.

Jag kommer i tilfälle häraf ihog, huru somlige sökt bevisa Vattuminskningen derigenom, at mycket vatten måste saknas i Hafvet, efter på fjällar ligger Evig Snö och stora Is-bärg i Norden skola finnas. Jag finner väl ingen orimlighet i den meningen; men innan jag kan taga för gilt, at sådant gör något til sakne, så vil jag först genom säker förfarenhet blifva öfvertygad, at vatnet verkeligen är minskadt. Jag har läst hos Gmelin om Evig tjäle i jorden bortåt Irkutski; om Evig Is på vissa sjöar och åar på vägen derifrån åt Kamchatka: hos Egede om Is-bärg på Norra kusten af Grönland, hvarunder äfve furu-stubbar skola vara fundne: ständig snö på Fjäll har jag ock både läsit om hos många