nas, antager, at hafvet, emot æquatorn antingen litet höjes, eller åtminstone ej minskas, och sluter, om det är sant, til en större tryckning vid polerna och succesiv ändring af jordens figur. Den andre, at han vil af Strömfallen räkna ut, det Östersjön ännu är högre belägen än Västerhafvet. Imedlertid fast någon ändring på jord-skorpan, strata och petrefacta af denna forna Vattu-högden hänledes; tilägnas dock det mästa, och i synnerhet bärgens ursprung åt synda-flodens strandlösa Haf[1]. Men at Her Swedenborg håller detta vatnets flyttning från Norden til æquatorn för ständig, det kan af hans skrifter nogsamt skönjas.
§. 6. Professor ANDREAS CELSII mening.
År 1743. kommo i Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar[2] ut framledne Professor CELSII Anmärkningar om Vattnets förminskande, så i Östersjön, som
