Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/167

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

andra. Dess botten kommer altså at bestå af ett enlett ämne. Supponerar man, at Hafvet sätter flera slags ämnen, så blifver ändock botnen en jämn blanning deraf, efter de jämnt måste præcipiteras: blifva altså efter den methoden inga strata utaf, efter de blifva indescernible. Man har ungefärligt exempel af sådant uti Nilens gyttja, den Dr. Shaw berättar sig hafva mätt til 30 fot; dock böra årshvarfven deruti mera kunna skiljas åt, efter det är långt intervall emellan hvart års sediment, och mycket likt, at andre saker kunna lägga sig emellan.

Ville man nu påstå, at Hafs-strekarne och vågorne skulle skilja dssa ämnen åt, lemna det ena slaget qvar, och flytta det andra; så blefve ändock, så vida deras verkan vore lika, icke annat än enahanda hvarf efter den ena flyttningen, som efter den andra, hvilket man ock i våra strander blifver varse.

  1. Et enda fall synes visa någon possibilitet, nämligen, om man går från hypothesen om Hafvets sedimenter, och sätter et makeligt sluttande grund emellan fjärdar, som äga i sin botten olika ämnen, sådane, som Skaparen dem af början skulle gifvit; då kan det ena vädret drifva up det ena slags ämnet, och det andra et annat. Men icke