- blefve der sådant bärg af, som jorden nu hyser knapt ock sådana strata, som i urqueds högder finnas; icke eller lika de Sargazziske bärgen.
Der skal, som redan är sagt, vara en Kalk-fot af Testaccis pelagicis blandad med lera: så sand påkastad genom hafsvågorna. Derpå läggas andra saker, som icke egenteligen dependera af Hafvet, såsom Schifer af vegetabilier, och Gråbärg af Pinmo &c. Således finge man väl discernible strata; dock at Hafs-vatnet bidragit allenast til de två understa. Men frågan blefve ändock, om Naturen och förfarenheten voro ense dermed? Nog finner man kalk under sandsten; men ock tvärtom; samt oftast floar af flerahanda slag öfver hvarandra; t. ex. sandsten nederst, derpå skifver, så kalk, åter skifver igen och öfverst gråbärg[1], annorstädes annorledes[2] Ramazzini berättelse om stratis Mutinensibus, är nog märkvärdig[3]; de äro til et ansenligt djup försökte; och strata creacea (argillacea & margacea) befundne ifrån 28 fots djup utföre flere gånger med palustribus, ofvanpå en sandig botten, alternera. Om de förra äro originaire hvarf, så äro desse ofelbart senare tilkomne; men ingendera tycktes träffa in med theorien.
Och fruktar jag, när man jämförer alla beskrefne och observerade strata, så skulle man
- ↑ Linn. Vestg. Resa. p. 77.
- ↑ Linn. Skånsk. R. p. 362. V. Acad. H. 1741. p. 251. sq. 1745. p. 285. sq. 1743. p. 145. &c.
- ↑ Oper. p. 143.
