Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/168

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
  1. blefve der sådant bärg af, som jorden nu hyser knapt ock sådana strata, som i urqueds högder finnas; icke eller lika de Sargazziske bärgen.

Der skal, som redan är sagt, vara en Kalk-fot af Testaccis pelagicis blandad med lera: så sand påkastad genom hafsvågorna. Derpå läggas andra saker, som icke egenteligen dependera af Hafvet, såsom Schifer af vegetabilier, och Gråbärg af Pinmo &c. Således finge man väl discernible strata; dock at Hafs-vatnet bidragit allenast til de två understa. Men frågan blefve ändock, om Naturen och förfarenheten voro ense dermed? Nog finner man kalk under sandsten; men ock tvärtom; samt oftast floar af flerahanda slag öfver hvarandra; t. ex. sandsten nederst, derpå skifver, så kalk, åter skifver igen och öfverst gråbärg[1], annorstädes annorledes[2] Ramazzini berättelse om stratis Mutinensibus, är nog märkvärdig[3]; de äro til et ansenligt djup försökte; och strata creacea (argillacea & margacea) befundne ifrån 28 fots djup utföre flere gånger med palustribus, ofvanpå en sandig botten, alternera. Om de förra äro originaire hvarf, så äro desse ofelbart senare tilkomne; men ingendera tycktes träffa in med theorien.

Och fruktar jag, när man jämförer alla beskrefne och observerade strata, så skulle man

  1. Linn. Vestg. Resa. p. 77.
  2. Linn. Skånsk. R. p. 362. V. Acad. H. 1741. p. 251. sq. 1745. p. 285. sq. 1743. p. 145. &c.
  3. Oper. p. 143.