Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/184

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Bals-bärget icke kunna vara bevis til Syndafloden; så blifva de det ännu mindre til Vattuminskningen.

Skulle åter Sargazzo icke kunnat äga annat climat, än nu verkeligen befinnes; så synes otjenligt, at förklara et Rön inemot Pol-cirkeln med en förfarenhet, som är inskränkt innom Tropicos. Men om man antager Archiater Linnæi artiga observation om Sargazzo, och medgifver at den ock för Syndaflods tiden vuxit här i Norden; så blifver ingen svårighet at förklara Skalbärgen, och förena dem med Bibliska Historien; emedan ofelbart är, at genom syndafloden Hafvet mycket kommit at ändra ställe, likasom ock floderne: så at der desse gått, och det förra stått, sedan blifvit tort land, och tvärtom. Har man altså en hafsbotten, som verkeligen blifvit til land.

Skulle man åter gå ifrån Sargazzo, så torde ändock besinnas, at testacea pelagica alstras i Nordsjön vid annat slags grs, eller något, som dem til födo tjenar; hvad lugn vidkommer, så lärer det icke fela, om de hålla sig på djupet och vid botnen.

Men det må vara härmed huru det vil, så tycker jag sjelfva dessa Skalbärgen vara bevis på, det sådane kräk funnits i fordna tidens Haf derpå orten, hvarest man dem råkar.