Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/234

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

sta träns rötter skal blifva begrafven i en evig glömska.


§. 102. Uplandningar och inkräktningar anmärkte i Åbo Skären.

Bemälte Magister Gadd berättar också, och bestyrker med mångfaldiga anmärkningar, at de känningar, som pläga åberopas för Hafsvatnets minskning, förekomma mäst i denna Skärgård, der Hafvet tilförne varit grundt, och hvarest dess invikar och sund ligga i leland, skylde af öar och skär, så at af Hafvets sand och Landets jordaktigheter de kunnat uplandas; men i Skärgården åt Hitis Capell i Kimito Socken och annorstädes emot öpna sjön, där Hafs-stränderne mera bestå af fasta hällar, och äro stenigare än Hafs-botnen, så vet man icke af vatnets förminskning.

För dem som segla ifrån Jungfru-sund til Pargas-port, finnes uti stora Gullkrona-fjärden vid segel-leden en Hafs-klippa, benämd Svarta hunden. Denne har tilförene varit synlig öfver vattubrynet; men ligger nu, oansedt den genom hällar och lösa stenar flere gångor til känning blifvit påökad, likafullt under vatnet.

I samma Capell-gäld vid Högholmen skal efter allmän sägen, tilförene varit en borg el-