Somlige tyckas blott tala hypothetice och gisningsvis: andre hålla Vattuminskningen för en ovedersägelig sanning: somlige tola, at andre hysa annan tanka: andre åter visa en besynnerlig nit för satsen.
Någre inskränka sig til Norden allena: andre försvara en allmän minskning. Den ene stannar mäst vid uplandningar, jord- eller Vattu-flyttningar, eller en relativ: den andre yrkar en absolut vatnets aftagning: och om jag skal säga rena sanningen, så tyckes hos de fleste denne hufvudsakeliga skilnad icke vara i akt tagen, utan bägge delarna med hvarandra confuderade.
En lämpar Vattuminskningen til Chronologien, en annat til Mineralogien, och jag tror mästadelen til bägge. Någre leda hela Jordklotets yttra lynne och skapnad deraf: andre åter, fast än de antaga samma sats, draga likväl många och deribland de vigtigaste ändringar från syndafloden. Hvaraf nogsamt synes, at den, som vil fälla omdöme härom, måste tala med åtskilnad, och får icke skära alla öfver en kam.
Jag har tilförne sagt at Maillet är den förste, åtminstone i vår tid, som formeligen föredragit Vattuminsknings satsen; han är ock den, som i sit derpå bygde systeme, gått allralängst.
