na påfölgder, som med Uppenbarelsen icke komma öfverens? Om man skal utreda den saken, så får man lof at göra skilnad, som redan är anmärkt, både på meningarna och skälen hvarmed de befästas.
När man inskränker Vattuminskningen til vår Nord så får den väl egenteligen ingen ting at göra med Bibliska tideräkningen eller Historien. Skulle åter någon tro hvad Verldsliga Historien vidkommer, at den, när det kommer an på 2 eller högst 3000 år tilbaka, är kanske til föga ting annat tjenlig, än at skaffa Antiquarier namn och föda: och deremot hålla före at det torde vara lika så godt, at fördränka en traslig och fabel-vulin Antiqvitet uti hafvets afgrund, som at fruktlöst kosta möda, tid och penningar på dess utredande, hvarpå dock för vår heder och välfärd föga magt ligger; åtminstone, at det är vigare för en vandrings-man i Historien, at få kasta bårt, än släpas med et så besvärligt bylte, som ändock består af idel ouplöseliga knutar; och altså tycka, at bästa tilfället dertil lämnas af Vattuminskningen; så torde dock den cautelen vara nödig, at man på samma grund icke bör våga at bestrida all historisk trovärdighet, med en heroisine, som förvärfvat den bekante Pere Hardouins namn af Pere eternel des petites maisons.[1]
Med alt detta kan jag likväl icke rätt väl begripa med hvad skäl man kan statuera en Vattuminskning, som skal vara besynnerlig för vår Nord allena. Nog är det begripligt, at en
- ↑ Jourdain Voyage Lit. p. 105.
