Sida:Bibelen eller den Heliga Skrift (1828).djvu/1194

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
1190Cap. 5. 6.
Johannis Uppenbarelse.

wärdig uplåta boken och upbryta hennes insegel?

3. Och ingen i himmelen, eller på jorden, eller under jorden, kunde uplåta boken, och icke heller se på henne.

4. Och jag gret swårligen, at ingen wardt funnen wärdig til at uplåta boken, och läsa henne, eller se på henne.

5. Och en af the Äldsta sade til mig: Gråt icke; si, lejonet af Juda slägte, Davids rot, hafwer wunnit, til at uplåta boken och upbryta hennes sju insegel.

6. Och jag såg; och si, midt i stolen, och ibland the fyra djuren, och midt ibland the Äldsta, stod et Lamm, såsom thet hade slagtadt warit, och hade sju horn och sju ögon, hwilka äro the sju Guds Andar, sände i alla länder.

7. Och thet kom och tog boken utaf hans högra hand, som satt på stolen.

8. Och tå thet hade tagit boken, föllo the fyra djuren, och the fyra och tjugu Äldste fram för Lammet, hafwande hwar och en harpor och gyldene skålar, fulla med rökwerk, hwilket är the heligas böner.

9.Och the söngo en ny sång, och sade: Tu äst wärdig at taga boken och uplåta thes insegel; ty tu äst dödad, och hafwer igenlöst oss Gudi med titt blod af allahanda slägter och tungomål och folk och hedningar;

10. Och hafwer gjort oss wårom Gudi til Konungar och Prester; och wi skole regera på jorden.

11. Och jag såg, och hörde en röst af många Änglar, kring om stolen, och kring om djuren, och kring om the Äldsta; och talet på them war många sinom tusende tusende;

12. Sägande med hög röst: Lammet, som dödadt är, thet är wärdigt at hafwa kraft och rikedom och wisdom och starkhet och ära och pris och låf.

13. Och alla kreatur, som i himmelen äro, och the på jorden, och the under jorden, och i hafwet, och alt thet uti them är, hörde jag säga til honom, som satt på stolen, och til Lammet: Låf och ära och pris och kraft, ifrån ewighet til ewighet!

14. Och the fyra djuren sade Amen; och the fyra och tjugu Äldste föllo ned på sina ansikten, och tilbådo honom, som lefwer ifrån ewighet til ewighet.

6. Capitel.

Och jag såg, at Lammet upbröt et af inseglen; och jag hörde et af the fyra djuren säga, såsom med thordönsröst: Kom och se.

2. Och jag såg, och si, en hwit häst; och then ther på satt hade en båga; och honom wardt gifwen en krona; och han for ut til at winna och få seger.

3. Och tå thet upbröt thet andra inseglet, hörde jag thet andra djuret säga: Kom och se.

4. Och ther utgick en annan häst, röd; och honom som ther på satt, wardt gifwit, at han skulle borttaga friden af jorden, och at the skulle slå sig ihjäl inbördes; och honom wardt gifwit et stort swärd.

5. Och tå thet upbröt thet tredje inseglet, hörde jag thet tredje djuret säga: Kom och se. Och jag såg, och si, en swart häst; och then ther satt på honom, hade en wågskål i sin hand.

6. Och jag hörde en röst midt ibland the fyra djuren, sägande: Et mått hwete om en penning, och tre mått bjugg om en penning; och oljan och winet gör ingen skada.

7. Och tå thet upbröt thet fjerde inseglet, hörde jag thet fjerde djurets röst säga: Kom och se.

8. Och jag såg, och si, en black häst; och then som på honom satt, hans namn war döden; och helfwetet följde honom efter: och them wardt magt gifwen efter fjerde parten på jorden, at döda med swärd och med hunger och med döden af the wilddjur på jorden äro.

9. Och tå thet upbröt thet femte inseglet, såg jag under altaret theras själar, som dödade woro för Guds ords skul, och för thet witnesbörds skul, som the hade.

10. Och the ropade med hög röst, och