och på skyn satt en, som lik war Menniskones Son, och hade på sitt hufwud en guldkrona, och i hans hand en hwass lia.
15. Och en annan Ängel kom utu templet, och ropade med hög röst til then som satt på skyn: Hugg til med tin lia, och skär; ty tiden är tig kommen, at tu skal skära; ty säden på jorden är torr worden.
16. Och han som satt på skyn, högg til med sin lia på jorden, och jorden wardt afskuren.
17. Och en annan Ängel kom utu templet, som i himmelen är, then ock en hwass lia hade.
18. Och en annan Ängel kom utur altaret, then magt hade öfwer elden, och ropade med hög röst til honom, som hade then hwassa lian, och sade: Hugg til med tin hwassa lia, och skär up winqwistarna på jorden; ty hennes winbär äro mogna.
19. Och Ängelen högg til med sin skarpa lia på jorden, och skar up wingårdarna på jorden, och kastade them uti Guds wredes stora präss.
20. Och wardt prässen trampad utom staden; och blodet gick ut af prässen alt in til betslen på hästarna, utöfwer tusende sexhundrade stadiers wäg.
15. Capitel.
Och jag såg et annat tekn i himmelen, stort och underligt, sju Änglar, som hade sju the yttersta plågor; ty med them är fullkomnad Guds wrede.
2. Och jag såg såsom et glashaf, beblandadt med eld, och them stå på samma glashaf, som seger wunnit hade på wilddjuret och thes beläte och wedertekn och på thes namns tal; och the hade Guds harpor.
3. Och the söngo Mose, Guds tjenares sång, och Lamsens sång, sägande: Stora och underliga äro tina werk, HERre Gud allswåldig; rättfärdiga och sanna äro tina wägar, tu helgonens Konung.
4. Ho skulle icke frukta tig, HERre, och prisa titt namn? Ty tu äst allena helig; och alla hedningar skola komma och tilbedja i tin åsyn; ty tina domar äro uppenbare wordne.
5. Sedan såg jag; och si, witnesbördets tabernakels tempel wardt öpnadt i himmelen:
6. Och gingo ther ut af templet the sju Änglar, som the sju plågor hade, klädde uti et rent, hwitt linkläde, och omgjordade kring om bröstet med gylldene bälten.
7. Och et af the fyra djuren gaf the sju änglar sju gyldene skålar, fulla med Guds wrede, then ther lefwer af ewighet til ewighet.
8. Och templet wardt upfyldt med rök af Guds härlighet och af hans kraft; och ingen kunde gå in i templet, til thes the sju plågor, som the sju änglar hade, fullkomnade wordo.
16. Capitel.
Och jag hörde en stor röst utu templet, som sade til the sju änglar: Går och utgjuter the Guds wredes skålar på jorden.
2. Och then förste Ängelen gick åstad, och göt sin skål ut på jorden; och thet wardt et ondt och skadeligt sår på menniskorna, som wilddjurets wedertekn hade och på them som tilbådo thes beläte.
3. Och then andra Ängelen göt ut sin skål i hafwet; och thet wardt såsom en död mans blod; och alt thet lif hade i hafwet blef dödt.
4. Och then tredje Ängelen göt ut sin skål i älfwerna och i wattukällorna; och thet wardt blod.
5. Och jag hörde en Ängel säga: Rättfärdig äst tu, HERre, som äst, och warit hafwer, och helig, at tu thetta dömt hafwer:
6. Ty the hafwa utgjutit helgonens och Propheternas blod, och blod hafwer tu ock gifwit them dricka; ty the äro thes wärde.
7.Och jag hörde en annan Ängel säga af altaret: Ja, HERre Gud allswåldig, sanna och rätta äro tina domar.
