Sida:Bibelen eller den Heliga Skrift (1828).djvu/1202

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
1198Cap. 16. 17.
Johannis Uppenbarelse.

8. Och then fjerde Ängelen göt ut sin skål i solen; och honom wardt gifwit, at plåga menniskorna med hetta af eld.

9. Och menniskorna wordo brinnande uti stor hetta; och the hädde Guds namn, som magten hade öfwer thessa plågor, och gjorde ingen syndabättring, at the måtte gifwit honom ära.

10. Och then femte Ängelen göt ut sin skål på wilddjurets stol; och thes rike wardt förmörkadt; och the sönderbeto sina tungor för wärks skul,

11. Och hädde Gud i Himmelen, för sin wärk och sina sårs skul, och bättrade sig icke af sina gerninqar.

12. Och then sjette Ängelen göt ut sin skål på then stora älfwen Euphrates; och thes watn borttorkades, på thet wägen skulle beredas för the Konungar östan efter.

13. Och jag såg utu drakens mun, och utu wilddjurets mun, och utu then falska Prophetens mun, utgå tre orena andar, såsom paddor.

14. Och thet äro djefwulens andar, som tekn göra, och utgå til Konungarna på hela jorden, at församla them til strids på then stora allswåldiga Guds dag.

15. Si, jag kommer, som tjufwen plägar komma: salig är then som wakar, och förwarar sina kläder, at han icke går naken, och the få se hans skam.

16. Och han församlade them på et rum, som heter på Ebreiska Armageddon.

17. Och then sjunde Ängelen göt ut sin skål i wädret; och gick en stor röst utaf himmelens tempel ifrå stolen, som sade: Thet är gjordt.

18. Och thet wardt röster och thordön och ljungeld och stor jordbäfning, sådan, at thes like icke warit hade sedan menniskorna på jorden warit hade, sådan jordbäfning, så stor.

19. Och then stora staden wardt i tre delar, och hedningarnas städer föllo, och then stora Babylon kom i åminnelse för Gudi, at han wille gifwa honom kalken af sin grymma wredes win.

20. Och alla öar flydde, och bergen funnos icke;

21. Och stort hagel, såsom en centner, kom ned af himmelen på menniskorna; och menniskorna hädde Gud, för then stora plågan af haglet; ty thes plåga war ganska stor.

17. Capitel.

Och kom en af the sju Änglar, som hade the sju skålar, och talade med mig, och sade til mig: Kom, jag wil wisa tig then stora skökans fördömelse, som sitter på mycket watn,

2. Med hwilken Konungarne på jorden bolat hafwa, och the ther på jorden bo, äro druckne wordne af hennes boleris win.

3. Och han förde mig i Andanom uti öknen; och jag såg qwinnan sitta på et rosenfärgadt wilddjur, som war fullt med hädelse-namn, och hade sju hufwud och tio horn.

4. Och qwinnan war klädd med purpur och rosenfärg, och öfwergylld med guld och ädla stenar och perlor, och hade en gyldene kalk i sin hand, full med styggelse och sitt boleris orenlighet,

5. Och på hennes anlete skrifwit thet namn: Hemlighet; then stora Babylon, modren til boleri och til styggelse på jorden.

6. Och jag såg qwinnan drucken af helgonens blod och af theras blod, som JEsu witnen woro; och jag förundrade mig storligen, tå jag såg henne.

7. Och Ängelen sade til mig: Hwi förundrar tu tig? Jag wil säga tig hemligheten om thenna qwinnan, och om wilddjuret, som bär henne, och hafwer sju hufwud och tio horn.

8. Wilddjuret, som tu hafwer sett, hafwer warit, och är icke; och thet skal åter upkomma utaf afgrunden, och skal gå uti fördömelse; och the som på jorden bo, skola förundra sig, hwilkas namn icke skrifna äro i lifsens bok ifrå werldens begynnelse, tå the se wilddjuret, som hafwer warit, och icke är, ändock thet är.

9. Och här är sinnet, ther wisdom