Sida:Bibelen eller den Heliga Skrift (1828).djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Gud botade Abimelech, och hans hustru, och hans tjensteqwinnor, att de födde barn.

18. Ty HERren hade tillförene hårdeliga tillyckt alla qweder i Abimelechs huse, för Saras, Abrahams hustrus, skull.

Capitel 21.

Isaac födes. Ismael drifs ut. Abrahams predikan.

. Och HERren löste Sara, såsom han sagt hade, och HERren gjorde med henne, såsom han talat hade.

2. Och Sara wardt hafwandes, och födde Abraham en son i sinom ålderdom, wid den tid, som Gud honom förelagt hade.

3. Och Abraham nämnde sin son, som honom född war, Isaac, den honom Sara födt hade;

4. Och omskar honom på åttonde dagen, som Gud honom budit hade.

5. Hundrade år gammal war Abraham, då honom hans son Isaac födder war.

6. Och Sara sade: Gud hafwer gjort mig ett löfte; ty hwilken det får höra, han får le åt mig;

7. Och sade ytterligare: Ho torde ock säga Abraham sjelfwom, att Sara däggde barn, och hade födt honom en son i sinom ålderdom?

8. Och barnet wäxte, och wardt afwandt: Och Abraham gjorde ett stort gästabud den dagen, då Isaac afwandes.

9. Och Sara fick se den Egyptiska qwinnones Hagars son, den hon Abraham födt hade, att han war en bespottare;

10. Och sade till Abraham: Drif denna tjensteqwinnona ut med hennes son; ty denne tjensteqwinnones son skall icke ärfwa med min son Isaac.

11. Detta ordet behagade Abraham ganska illa för sins son skull.

12. Men Gud sade till honom: Låt dig icke tycka hårdt wara om pilten och tjensteqwinnona: Allt det Sara dig sagt hafwer, så lyd henne; förty i Isaac skall säden dig nämnd warda.

13. Jag skall ock göra tjensteqwinnones son till folk, derföre, att han din säd är.

14. Då stod Abraham bittida upp om morgonen, och tog bröd och en flasko med watten, och lade på Hagars rygg, och pilten med, och lät gå henne. Hon gick sin wäg, och for will i öknene, wid BerSaba.

15. Då nu wattnet i flaskone war förtärdt, kastade hon pilten under en buska;

16. Och gick bort och satte sig twärtöfwer långt ifrå, wid ett armborstskott, ty hon sade: Jag gitter icke se uppå att pilten dör. Och wid hon satt twärtöfwer, hof hon upp sina röst, och gret.

17. Då hörde Gud piltens röst, och Guds Ängel kallade Hagar af himmelen, sägandes: Hwad skadar dig, Hagar? Frukta dig intet; förty Gud hafwer hört piltens röst, der han ligger.

18. Statt upp, tag pilten, och håll honom med dina händer; ty jag skall göra honom till stort folk.

19. Och Gud öppnade hennes ögon, att hon fick se en wattubrunn: Då gick hon till och fyllde sina flasko med watten, och gaf piltenom dricka.

20. Och Gud war med piltenom; han wäxte, och bodde i öknene, och wardt en god skytte.

21. Och bodde i den öknene Pharan: Och hans moder tog honom hustru utur Egypti land.

22. På samma tiden talade Abimelech och Phicol, hans härhöfwitsman, med Abraham, och sade: Gud är med dig uti allt det du gör.

23. Så swär mig nu wid Gud, att du är mig icke arg, eller minom barnom, eller minom barnabarnom; utan den barmhertighet, som jag hafwer gjort med dig, den gör ock med mig, och landena, der du en främling uti äst.

24. Då sade Abraham: Jag will swärja.

25. Och Abraham straffade Abimelech för den wattubrunnens skull, som Abimelechs tjenare hade tagit med wåld.

26. Då swarade Abimelech: Jag hafwer icke wißt, ho det gjorde; ej heller sade du mig det; dertill hafwer jag icke hört det förra än i dag.

27. Då tog Abraham får och fä, och gaf Abimelech; och gjorde både ett förbund med hwarannan.

28. Och Abraham ställde sju lamb afsides.

29. Sade Abimelech till Abraham: Hwad skola de sju lamb, som du hafwer ställt der afsides?