Hoppa till innehållet

Sida:Bibelen eller den Heliga Skrift (1828).djvu/34

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

21. Och Jacob sade till Laban: Få mig mina hustru; ty nu är tid, att jag kommer i säng med henne.

22. Då böd Laban allt folket der omkring, och gjorde bröllop.

23. Men om aftonen tog han Lea sina dotter, och hade henne in till honom; och han låg när henne.

24. Och Laban fick sine dotter Lea Silpa till ena tjenstepigo.

25. Om morgonen, si, då war det Lea; och han sade till Laban: Hwi hafwer du det gjort mig? Hafwer jag icke tjent dig för Rachel? Hwi hafwer du bedragit mig?

26. Laban swarade: Man gör icke så i wåro lande, att man hafwer ut den yngsta förr än den äldsta.

27. Håll deßa weckona ut, så will jag ock gifwa dig denna med, för den tjenst, som du ännu skall tjena mig i androm sju år.

28. Jacob gjorde så, och höll de weckona ut: Då gaf han honom Rachel sina dotter till hustru.

29. Och Laban gaf Rachel sine dotter Bilha till ena tjenstepigo.

30. Så låg han ock när Rachel, och hade Rachel kärare än Lea; och tjente honom framdeles i de andra sju åren.

31. Men då HERren såg, att Lea wardt wanwörd, gjorde han henne frukstamma, och Rachel ofruktsamma.

32. Och Lea wardt hafwandes, och födde en son, den kallade hon Ruben, och sade: HERren hafwer sett till min förtryckelse; nu warder min man hafwandes mig kär;

33. Och wardt åter hafwandes, och födde en son, och sade: HERren hafwer hört, att jag är wanwörd, och hafwer deßlikes denna gifwit mig; och kallade honom Simeon.

34. Åter wardt hon hafwandes, och födde en son, och sade: Nu warder min man åter hållandes sig till mig, ty jag hafwer födt honom tre söner; derföre kallade hon honom Levi.

35. Fjerde reso wardt hon hafwandes, och födde en son, och sade: Nu will jag tacka HERranom; derföre kallade hon honom Juda, och wände så igen att föda.

Capitel 30.

Rachels knorr. Jacobs barn, lön.

1. Då Rachel såg, att hon födde Jacob intet, afundades hon wid sina syster, och sade till Jacob: Skaffa mig ock barn, eljest dör jag.

2. Jacob wardt ganska wred på Rachel, och sade: Icke är jag Gud, som dig förmenar dins lifs frukt.

3. Men hon sade: Si, der är min tjensteqwinna Bilha; lägg dig när henne, att hon må föda i mitt sköt, och jag warder dock uppbyggd genom henne;

4. Och gaf honom så Bilha, sina tjenstepigo, till hustru, och Jacob lade sig när henne.

5. Och så wardt Bilha hafwandes, och födde Jacob en son.

6. Då sade Rachel: Gud hafwer dömt mina sak, och hört mina röst, och gifwit mig en son; derföre kallade hon honom Dan.

7. Åter wardt Bilha, Rachels tjensteqwinna, hafwandes, och födde Jacob den andra sonen.

8. Då sade Rachel: Gud hafwer omwändt det med mig och mine syster, och jag får öfwerhandena; och hon kallade honom Naphtali.

9. Då nu Lea såg, att hon hade wändt igen att föda, tog hon sina tjenstepigo Silpa, och gaf henne Jacob till hustru.

10. Så födde Silpa, Leas tjensteqwinna, Jacob en son.

11. Då sade Lea: Rustig; och kallade honom Gad.

12. Derefter födde Silpa, Leas tjensteqwinna, Jacob den andra sonen.

13. Då sade Lea: Wäl mig; förty döttrarna skola säga mig saliga; och hon kallade honom Asser.

14. Ruben gick ut om hweteandena, och fann liljor på markene, och hade dem hem till sina moder Lea. Då sade Rachel till Lea: Gif mig en del af dins sons liljor.

15. Hon swarade: Hafwer du icke nog, att du hafwer tagit min man bort, och will deßlikes taga mins sons liljor? Rachel sade: Nu wäl, låt honom denna nattena sofwa när dig, för dins sons liljor.

16. Då nu Jacob kom om aftonen af