Hoppa till innehållet

Sida:Bibelen eller den Heliga Skrift (1828).djvu/572

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

568 Psalmerne. Ps. 37. 38.

talar intet; men then rättfärdige är barmhertig och mild. 22. Ty hans wälsignade ärfwa landet; men hans förbannade warda utrotade. 23. Af HERranom warder sådan mans gång främjad; och han hafwer lust til hans wäg. 24. Om han faller, warder han ej bortkastad; ty HERren håller honom wid handen. 25. Jag hafwer ung warit, och är gammal worden, och hafwer ännu aldrig sett then rättfärdiga förlåten, eller hans säd efter bröd gå. 26. Han är altid barmhertig, och lånar gerna; och hans säg skal wälsignad warda. 27. Låt af thet onda, och gör thet goda, och blif i ewig tid. 28. Ty HERren älskar rätten, och öfwergifwer icke sina heliga: ewinnerligen warda the bewarade; men the ogudaktigas säd skal utrotad warda. 29. The rättfärdige ärfwa landet, och blifwa ther inne ewinnerligen. 30. Then rättfärdigas mun talar wihet, och hans tunga lärer rätten. 31. Hans guds lag är i hans hjerta: hans steg slinta icke. 32. Then ogudaktige waktar uppå then rättfärdiga, och aktar dräpa honom; 33. Men HERren låter honom icke uti hans händer, och fördömmer honom icke, tå han dömd warder. 34. Förbida HERran, och håll hans wäg, så skal han uphöja tid, så at tu skal ärfwa landet: tu skal se, at the ogudaktige utrotade warda. 35. Jag hafwer sett en ogudaktig, som war fast wäldig, och utbredde sig, och grönskades såsom et lagerbärsträ. 36. Tå man gick ther fram om, si, så war han borta: jag frågade efter honom, tå wardt han igenstädes funnen. 37. Blif from, och håll tig rätt; ty slika skal det på sistone wäl gå. 38. Men the öfwerträdare skola tilsammans förgås, och the ogudaktige på sistone utrotade warda. 39. Men HERren hjelper the rättfärdiga; han är theras starkhet i nöden. 40. Och HERren skal wara them biståndig, och hjelpa them: han skal undsätta them ifrå the ogudaktiga, och frälsa them; thy the trösta uppå honom.

38. Psalm. 3. Bot-Psalm. En Psalm Davids, til åminnelse. 2. HERre, straffa mig icke i tin wrede, och näps mig icke tin grymhet. 3. Ty tina skott äro fastnade i mig, och tin hand trycker mig. 4. Thet är intet helbregda på min kropp, för titt hots skul, och ingen frid i mina ben, för mina synders skul. 5. ty mina synder gå öfwer mitt hufwud; såsom en tung börda äro the mig för swåra wordna. 6. Mina sår lukta och ruttna, för min galenskaps skul. 7. Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sorgse. 8. Ty mina länder borttorkas med allo, och intet helbregda är på min kropp. 9. Jag är alt för mycket förkrossad och sönderslagen; jag ryter för mitt hjertas oros skul. 10. HERre, för tig är alt mitt begär, och min suckan är tig intet fördold. 11. Mitt hjerta bäfwar; min kraft hafwer mig förlåtit, och mina ögons ljus är icke när mig. 12. Mina wänner och fränder stå gent mot mig, och se min plåga; och mina närmaste träda fast fjerran: 13. Och the ther efter min själ stå, the gillra för mig: och the som mig ondt wilja, rådslå huru the måga göra skada, och omgås med all list. 14. Men jag måste wara såsom en döf, och höra intet, och såsom en dumme, then sin mun intet uplåter: 15. Och måste wara såsom en, then ther intet hör, och then ther intet genswar i sin mun hafwer. 16. Men jag bidar, HERre, efter tig: tu HERre, min Gud, warder mig hörande. 17. Ty jag tänker, at the ju icke skola glädjas öfwer mig: om min fot stappla-