Hoppa till innehållet

Sida:Bibelen eller den Heliga Skrift (1828).djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Cap. 7. 8.63
2. Mose Bok.

Ther uppå skal tu förnimma, at jag är HERren: Si, jag wil med den stafwen, som jag hafwer i min hand, slå watnet, som i älfwen är; och thet skal wändas i blod,

18. Så at fiskarne i älfwene skola dö, och älfwen lukta, och the Egyptier skola wämja, när the dricka af watnet i älfwen.

19. Och HERren sade til Mose: Säg til Aaron: Tag tin staf, och räck ut tin hand ofwer watnen i Egypten, öfwer theras älfwer och strömmar och sjöar, och öfwer all wattukärr, at the warda blod: och ware blod i hela Egypti land, både i träkar och i stenkar.

20. Mose och Aaron gjorde såsom HERren them budit hade, och hof up stafwen, och slog i watnet, som i älfwen war, för Pharao och hans tjenare: Och alt watnet i älfwen wardt wändt i blod;

21. Och fiskarne i flodene dogo, och älfwen wardt luktande, så at the Egyptier icke kunde dricka watnet utur älfwen; och wardt blod i hela Egypti land.

22. Och the Egyptiske trollkarlar gjorde ock sammalunda med theras beswärjningar. men Pharaos hjerta wardt förstockadt, och han hörde them intet, såsom HERren sagt hade.

23. Och Pharao wände om, och gick hem, och lade thet ännu intet på hjertat.

24. Men alle Egyptier grofwo efter watn ut med elfwene til at dricka; ty watnet af älfwen kunde the icke dricka.

25. Och thet warade i sju dagar långt, sedan HERren slog älfwen.

8. Capitel.

HERren sade til Mose: Gack in til Pharao, och säg til honom: Thetta säger HERren: Släpp mitt folk, at the måga tjena mig.

2. Hwar tu icke wil, si, så wil jag plåga alla tina landsändar med paddor;

3. Så at älwen skal upwälla paddor: the skola upstiga, och komma in i titt hus, in i tin kammare, in i titt läger, in i tin säng, och in i tina tjenares hus, ibland titt folk, in uti tina bakugnar, och uti tin deg.

4. Och paddor skola stiga uppå tig, och uppå titt folk, och uppå alla tina tjenare.

5. Och HERren sade til Mose: Säg til Aaron: Räck ut tin hand med tin staf öfwer älfwer och strömmar och sjöar, och låt paddor komma öfwer Egypti land.

6. Och Aaron räckte ut sin hand öfwer watnen i Egypten; och paddor kommo ther ut, så at Egypti land wardt öfwertäckt.

7. Tå gjorde ock trollkarlarne sammalunda med theras beswärjningar, och läto komma paddor öfwer Egypti land.

8. Tå kallade Pharao Mose och Aaron, och sade: Beder HERran för mig at han tager paddorna ifrå mig, och ifrå mitt folk; så wil jag släppa folket, at the måga offra HERranom.

9. Mose sade: Haf tu den äran, och lägg mig före, när jag skal bedja för tig, för tina tjenare, och för titt folk, at paddorna skola fördriefna warda ifrå tig, och ifrå titt hus, och allenast blifwa i älfwene.

10. Han sade: I morgon. Han sade: Såsom tu sagt hafwer, på thet tu skal förnimma, at ingen är såsom HERren wår Gud.

11. Så skola paddorna warda tagne ifrå tig, ifrå titt hus, ifrå tina tjenare, ifrå titt folk, och allena blifwa i älfwen.

12. Så gingo Mose och Aaron ifrå Pharao. Och Mose ropade til HERran för paddornas skul, såsom han Pharao tillsagt hade.

13. Och HERren gjorde, som Mose sagt hade. Och paddorna blefwo döda i husen, i gårdarna och på markene.

14. Och de kastade them tilsamman, här en hop, och ther en hop, och marken luktade ther utaf.

15. Tå Pharao såg, at han hade fått rolighet, wardt hans hjerta förhärdardt, och hörde them intet, såsom HERren sagt hade.