16. Och HERren sade til Mose: Säg til Aaron: Räck ut tin staf, och slå i stoftet på jorden, at löss warda i hela Egypti lande.
17. The gjorde ock så. Och Aaron räckte ut sin hand med sin staf, och slog i stoftet uppå jorden; och ther wordo löss på menniskor och på boskapen. Alt stoft på marken wardt löss i hela Egypti land.
18. Trollkarlarna gjorde ock sammalunda med theras beswärjningar, at the skulle göra löss, men the kunde icke. Och lössen woro på menniskor, och på boskapen.
19. Tå sade trollkarlarne till Pharao: Thetta är Guds finger. Men Pharaos hjerta wardt förstockadt, och han hörde them intet, såsom HERren sagt hade.
20. Och HERren sade til Mose: Statt up bittida om morgonen, och gack för Pharao: si, han warder utgående til watnet, och säg til honom: Thetta säger HERren: Släpp mitt folk, at the måga tjena mig.
21. Hwar icke, si, så wil jag låta komma allahanda ohyro öfwer tig, tina tjenare, titt folk, och titt hus, så at alla the Egyptiers hus, och marken, och hwad ther uppå är, skola warda fulla af ohyra.
22. Och wil jag på then dagen göra något besynnerligt med then landsändan Gosen, ther mitt folk uti är, at ther skal ingen ohyra komma, på thet tu skall förnimma, at jag är HERren öfwer hela jorden.
23. Och wil en förlösning sätta emellan mitt folk och titt. I morgon skal thet teknet ske.
24. Och HERren gjorde så. Och ther kom mycken ohyra uti Pharaos hus, i hans tjenares hus, och öfwer hela Egypti land, och landet wardt förderfwadt af then ohyran.
25. Tå kallade Pharao Mose och Aaron, och sade: Går åstad, och offrer eder Gud här i landet.
26. Mose sade: Thet betämer sig icke at wi så göre; förty wi offre HERranom wår Gud the Egyptiers styggelse: si, när vi nu the Egyptiers styggelse offrade för theras ögon, månne the icke skola stena oss?
27. Tre dagsresor wilje wi gå in uti öknen, och offra HERranom wår Gud, såsom han oss sagt hafwer.
28. Pharao sade: Jag wil släppa eder, at I mågen offra HERranom eder Gud i öknen, allenast at I icke fjerran faren, och bedjen för mig.
29. Mose sade: Si, när jag här ut ifrå tig kommer, så wil jag bedja HERran, at thenna ohyran må blifwa borttagen ifrå Pharao och hans tjenare och hans folk i morgon: allenast förhala mig icke längre, at tu icke släpper folket til at offra HERranom.
30. Och Mose gick ut ifrå Pharao, och bad HERran.
31. Och HERren gjorde såsom Mose sagt hade, och tog then ohyran bort ifrå Pharao, ifrå hans tjenare, och ifrå hans folk, så at icke en blef qwar.
32. Men Pharao förhärdade sitt hjerta ännu i thenna resan, och wille icke släppa folket.
9. Capitel.
HERren sade til Mose: Gack in til Pharao, och säg til honom: Thetta säger HERren, the Ebreers Gud: Släpp mitt folk, at the måga tjena mig.
2. Hwar tu icke wil, utan förhåller them längre;
3. Si, så skal HERrans hand wara utöfwer tin boskap på marken, öfwer hästar, öfwer åsnor, öfwer camelar, öfwer oxar, öfwer får, med en ganska stor pestilentie.
4. Och HERren skal göra en åtskilnad emellan the Israeliters boskap, och the Egyptiers; så at intet skal dö utaf alt thet, som Israels barn hafwa.
5. Och HERren lade en tid före, och sade: I morgon skal HERren göra thetta på jorden.
6. Och HERren gjorde så om morgonen; och allehanda boskap blef död för the Egyptier, men af Israels barnas boskap blef icke et dödt.
7. Och Pharao sände ther efter, och si,
