som säger: Han hafwer tagit på sig wår skröplighet, och wåra sjukdomar hafwer han burit.
18. Och när JEsus såg mycket folk omkring sig, böd han, at man skulle fara utöfwer på hinsidan hafwet.
19. Och kom en Skriftlärd til honom, och sade til honom: Mästar, jag wil följa tig, ehwart tu går.
20. Tå sade JEsus til honom: Räfwarne hafwa kulor, och foglarne under himmelen nästen; men Menniskones Son hafwer intet, ther han må luta sitt hufwud til.
21. Och en annan af hans Lärjungar sade til honom: HERre, gif mig lof, at jag går först bort och begrafwer min fader.
22. Tå sade JEsus til honom: Följ tu mig, och låt the döda begrafwa sina döda.
23. Och han steg i skeppet, och hans Lärjungar följde honom.
24. Och si, en stor storm wäxte up i hafwet, så at wågen slog utöfwer skeppet; och han sof.
25. Tå gingo Lärjungarne til och wäckte honom up, sägande: HERre, fräls oss; wi förgås.
26. Tå sade han til them: I klentrogne, hwi rädens I? Och stod up, och näpste wädret och hafwet; och thet wardt stilla lugnet.
27. Men menniskorna förundrade sig, och sade: Hwad är thenne för en, at wädret och hafwet äro honom lydige?
28. Och när han kom på hinsidan hafwet, uti the Gergeseners landsändar, kommo twå besatte med djefwulen emot honom löpande, utgångne af grifter, och woro ganska gräselige, så at ingen kunde resa then wägen fram.
29. Och si, the ropade och sade: Ack! JEsu, Guds Son, hwad hafwe wi med tig göra? Äst tu kommen til at plåga oss, förr än tid är?
30. Så gick ther långt ifrån en stor swinahjord i bet.
31. Tå bådo honom djeflarne och sade: Är thet så, at tu drifwer oss ut, så lofwa oss, at wi fare uti then swinahjorden.
32. Tå sade han til them: Farer. Tå foro the ut, och foro in i swinahjorden; och si, hela swinahjorden lopp och brådstörte sig i hafwet, och drunknade i watnet.
33. Men herdarne flydde bort, och gingo in i staden, och förkunnade altsammans och huru thet war tilgångit med them som besatte woro.
34. Och si, tå gick hela staden ut emot JEsum; och tå the sågo honom, bådo the, at han wille gå bort utu theras landsändar.
9. Capitel.
Tå steg han i skeppet, och for utöfwer igen, och kom uti sin stad.
2. Och si, the hade in för honom en borttagen, som låg uti en säng. När nu JEsus såg theras tro, sade han til then borttagne: War wid et godt mod, min son; thina synder förlåtas tig.
3. Och si, somlige utaf the Skriftlärde sade wid sig sjelfwa: Thenne hädar Gud.
4. Men när JEsus såg theras tankar, sade han: Hwi tänken I ondt i edra hjertan?
5. Hwilket är lättare, säga: Tina synder förlåtas tig? eller säga: Statt up och gack?
6. Men på thet I skolen weta, at Menniskones Son hafwer magt på jorden til at förlåta synder, sade han til then borttagne: Statt up, tag tin säng, och gack i titt hus.
7. Och han stod up, och gick hem.
8. När folket thet såg, förundrade the sig, och prisade Gud, som sådan magt hade gifwit menniskor.
9. Och när JEsus gick tädan, såg han en man sittande wid tullen, som het Mattheus; och han sade til honom: Följ mig. Tå stod han up, och följde honom.
10. Och thet begaf sig, at när han satt wid bord i hans hus, si, ther kommo många Publicaner och syndare, och sutto til bords med JEsu och hans Lärjungar.
11. När the Phariseer thet sågo, sade the til hans Lärjungar: Hwi äter eder
