15. Then som hafwer öron til at höra, han höre.
16. Men wid hwem skal jag likna thetta slägtet? Thet är likt barn, som uppå torget sitta, och ropa til sina stallbröder,
17. Och säga: Wi hafwe pipat för eder, och I willen intet dansa; wi hafwe sungit sorgesång til eder, och I willen intet gråta.
18. Johannes är kommen, och hwarken åt eller drack; och the säga: Han hafwer djefwulen.
19. Menniskones Son är kommen, äter och dricker; och the säga: Si, hwilken fråssare och windrinkare är then mannen, Publicaners och syndares wän. Och wisdomen warder rätt gifwet utaf sina barn.
20. Tå begynte han til at förwita the städer, i hwilka han hade gjort sina mästa krafter, och the hade likwäl intet bättrat sig:
21. We tig Chorazin, we tig Bethsaida; ty hade sådana krafter warit gjorda i Tyro och Sidon, som i eder gjorda äro, the hade längesedan uti säck och aska gjort syndabättring.
22. Dock säger jag eder, at Tyro och Sidoni skal drägeligare warda på domedag, än eder.
23. Och tu, Capernaum, som äst uphöjd alt in til himmelen, tu skal blifwa nederstött alt in til helfwete; förty hade sådane krafter skett i Sodoma, som i tig skedde äro, thet hade stått än i dag.
24. Dock säger jag eder, the Sodomeers land skal drägeligare warda på domedag, än tig.
25. I then tiden swarade JEsus och sade: Jag prisar tig, Fader, himmelens och jordens HERre, at tu hafwer thetta dolt för the wisa och förnuftiga, och hafwer thet uppenbarat för the fåkunniga.
26. Ja, Fader, så hafwer warit behageligt för tig.
27. All ting äro gifwna mig i wåld af min Fader; och ingen känner Sonen, utan Fadren; och ingen heller känner Fadren, utan Sonen, och then som Sonen wil thet uppenbara.
28. Kommer til mig, I alle, som arbeten, och ären betungade, och jag wil wederqwecka eder.
29. Tager på eder mitt ok, och lärer af mig; ty jag är mild och ödmjuk af hjertat; och I skolen finna ro til edra själar.
30. Ty mitt ok är lustigt, och min börda är lätt.
12. Capitel.
I then tiden gick JEsus genom säd på Sabbathen; och hans Lärjungar woro hungrige, och begynte upprycka ax, och äta.
2. När the Phariseer thet sågo, sade the til honom: Si, tina Lärjungar göra thet som icke lofligt är göra på Sabbathen.
3. Men han sade til them: Hafwen I icke läsit hwad David gjorde, när han och the som med honom woro hungrade?
4. Huru han gick in i Guds hus, och åt skådobröden, som honom icke war loflig äta; icke heller them som med honom woro, utan allenast Presterna.
5. Eller hafwen I icke läsit i lagen, at på Sabbathen bryta Presterne Sabbathen i templet, och äro likwäl utan skuld?
6. Men jag säger eder, at här är then, som är mer än templet.
7. Men wissten I hwad thet wore: Jag hafwer lust til barmhertighet, och icke til offer, tå dömden I icke the oskyldiga.
8. Ty menniskones Son är en HERre thesslikes ock öfwer Sabbathen.
9. Tå gick han tädan fram bätter, och kom i theras Synagoga.
10. Och si, ther war en man, som hade en bortwissnada hand; och the sporde honom, sägande: Må man ock hela om Sabbathen? på thet the måtte anklaga honom.
11. Tå sade han til them: Hwilken är then menniska ibland eder, som hafwer et får, och om thet faller i gropen om Sabbathen, går han icke och fattar uti thet, och drager thet up?
12. Huru mycket bättre är nu en menniska än et får? Therföre må man ju göra wäl på Sabbathen.
