13. Och sade han til mannen: Räck ut tin hand; och han uträckte henne; och hon wardt färdig igen, såsom then andra.
14. Tå gingo the Phariseer ut, och lade råd emot honom, huru the måtte förgöra honom.
15. Men när JEsus thet förnam, gick han tädan: och honom följde mycket folk; och han gjorde them alla helbregda,
16. Och hotade them, at the icke skulle uppenbara honom,
17. På thet fullkomnas skulle thet som sagdt war genom Propheten Esaias, som sade:
18. Si, min tjenare, then jag utwalt hafwer, min käraste, i hwilken min själ hafwer et godt behag; jag skal sätta min Anda på honom, och han skal förkunna hedningarna domen.
19. Han skal icke kifwa eller ropa; och hans röst skal man icke höra på gatorna.
20. Then rö som krossad är, skal han icke sönderbryta, och wekan som ryker, skal han icke utsläcka, til thess han utförer domen til en seger.
21. Och i hans namn skola hedningarne hoppas.
22. Tå hades fram til honom en som war besatt med djefwulen; han war blind och dumme: then gjorde han helbregda, så at samme blinde och dumme både talade och såg.
23. Och alt folket blef förskräckt, och sade: Är thenne icke Davids son?
24. Men när the Phariseer thet hörde, sade the: Han utdrifwer icke djeflar, utan med Beelzebub, djeflarnas öfwerste.
25. Tå nu JEsus förstod theras tankar, sade han til them: Hwart och et rike, som är twedrägtigt emot sig sjelft, thet blifwer öde, och hwar och en stad eller hus, som är twedrägtigt emot sig sjelft, blifwer icke ståndande.
26. Är thet nu så, at Satan drifwer Satan ut, tå är han twedrägtig emot sig sjelf; huru blifwer tå hans rike beståndande?
27. Och är thet så, at jag drifwer djeflar ut med Beelzebub, med hwem drifwa tå edra barn them ut? Therföre skola the wara edra domare.
28. Men är thet så, at jag drifwer djeflar ut med Guds Anda, tå är ju Guds rike kommit til eder.
29. Eller, huru kan någon gå i en mägtig mans hus, och röfwa honom hans boting bort, utan han först binder then mägtige, och så sedan sköflar hans hus?
30. Hwilken som icke är med mig, han är emot mig; och hwilken som icke församlar med mig, han förskingrar.
31. Förthenskul säger jag eder: All synd och försmädelse blifwer menniskorna förlåten; men försmädelse mot Andan skal icke blifwa menniskorna förlåten.
32. Och hwilken som säger något emot Menniskones Son, thet warder honom förlåtit: men hwilken som säger något emot then Helga Anda, thet warder honom icke förlåtit, hwarken i thenna eller i then tilkommande werlden.
33. Görer antingen träet godt, så warder frukten god, eller ock görer träet ondt, så warder frukten ond; ty af frukten känner man träet.
34. I huggormars afföda, huru kunnen I tala något godt, medan I ären sjelfwe onde? Ty ther hjertat med fullt är, therom talar munnen.
35. En god menniska bär godt fram af hjertats goda fatabur, och en ond menniska bär ondt fram af en ond fatabur.
36. Men jag säger eder, at för hwart och et fåfängt ord som menniskorna tala, skola the göra räkenskap på domedag.
37. Ty af tina ord skal tu blifwa rättfärdig hållen, och af tina ord skal tu warda fördömd.
38. Tå swarade några utaf the Skriftlärde och the Phariseer och sade: Mästare, wi wilje se tekn af tig.
39. Swarade han och sade til them: Thetta wrånga och horiska slägtet söker efter tekn; och thet skal intet tekn gifwas, annat än Jone Prophetens tekn.
40. Ty såsom Jonas war i tre dagar
