at han wille låta them se tekn af himmelen.
2. Men han swarade och sade til them: Om aftonen sägen I: Thet blifwer klart wäder; förty himmelen är röd;
3. Och om morgonen: Thet blifwer owäder i dag; ty himmelen är röd och olustig. I skrymtare, om himmelens skepelse kunnen I döma: kunnen I ock icke döma om tidens tekn?
4. Thet wrånga och horiska slägtet söker efter tekn; och tekn skal icke gifwas them, utan Jone Prophetens tekn. Och så öfwergaf han them, och gick sin wäg.
5. Och när hans Lärjungar woro komne utöfwer på then andra stranden, hade the förgätit taga bröd med sig.
6. Tå sade JEsus til them: Ser til, och förwarer eder för the Phariseers och Sadduceers surdeg.
7. Tå tänkte the wid sig sjelfwa, och sade: Wi hafwe intet bröd tagit med oss.
8. När JEsus thet förnam, sade han til them: I klentrogne, hwad bekymrar thet dock eder, at I icke hafwen tagit bröd med eder?
9. Förstån I icke ännu eller minnens om the fem bröd emellan the femtusende män, och huru många korgar I uptogen?
10. Icke heller om the sju bröd emellan the fyratusende män, och huru många korgar I tå uptogen?
11. Huru kommer thet tå til, at I icke kunnen förstå, at jag icke sade eder om bröd, (tå jag sade:) I skolen förwara eder för the Phariseers och Sadduceers surdeg?
12. Så förstodo the tå, at han hade icke budit them taga sig wara för bröds surdeg, utan för the Phariseers och Sadduceers lärdom.
13. Tå kom JEsus i then ängden Cesarea Philippi, och frågade sina Lärjungar och sade: Hwem säger folket mig, Menniskones Son, wara?
14. Tå sade the: Somlige Johannem Döparen; somlige Eliam; somlige Jeremiam, eller en af Propheterna.
15. Sade han til them: Hwem sägen I mig tå wara?
16. Tå swarade Simon Petrus och sade: Tu äst Christus, lefwandes Guds Son.
17. Tå swarade JEsus och sade til honom: Salig äst tu, Simon Jona son; ty kött och blod hafwer tig thet icke uppenbarat, utan min Fader, som är i himmelen.
18. Och jag säger tig igen: At tu äst Petrus; och uppå thetta hälleberget skal jag bygga min församling; och helfwetes portar skola icke warda henne öfwermägtige.
19. Och jag skal gifwa tig himmelrikets nycklar: alt thet tu binder på jorden, thet skal wara bundit i himmelen; och alt thet tu löser på jorden, thet skal wara löst i himmelen.
20. Tå böd han sina Lärjungar, at the skulle för ingen säga, at han war JEsus Christus.
21. Ifrå then tiden begynte JEsus förkunna sina Lärjungar, huru han måste gå til Jerusalem, och lida mycket af the Äldsta och af the öfwersta Presterna och af the Skriftlärda, och dräpas, och tredje dagen upstå igen.
22. Och Petrus tog honom afsides, och begynte straffa honom, och sade: HERre, skona tig sjelf; thetta wederfares tig icke.
23. Tå wände han sig om, och sade til Petrum: Gack bort ifrå mig, tu Satan: tu äst mig til hinders; ty tu besinnar icke thet Gudi tilhörer, utan thet menniskor tilhörer.
24. Tå sade JEsus til sina Lärjungar: Hwilken som wil följa mig, han wedersake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig.
25. Ty hwilken som wil behålla sitt lif, han skal mista thet, och hwilken som mister sitt lif, för min skul, han skal finna thet.
26. Hwad hjelper nu thet menniskan, om hon förwärfwar hela werlden, och får dock skada til sin själ? Eller hwad kan menniskan gifwa, ther hon kan igenlösa sin själ med?
27. Förty thet skal ske, at Menniskones Son skal komma i sin Faders härlighet
