Sida:Bibelen eller den Heliga Skrift (1828).djvu/942

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs
938Cap. 23. 24.
Matthei Evangelium.

32. Nu wäl, upfyller eck I edra fäders matt.

33. I ormar, I huggormars affoda, huru skolen I undfly helfwetes förddmelse?

34. Therföre st, jag sänder til eder Propheter och Wisa och Skriftlärda; och somliga af them skolen I dräpa och korsfästa; och somliga af them skolen I hudflänga i edra Synagogor, och förfölja ifrä then ena staden til then andra;

35. PH thet öftver eder stal komma alt rüttfärdigt blöd, som är utgjutit pH jorden, ifrä then rättfärdige Abels blöd intil Zacharie Barachie sons blöd, hwilten I dräpen emellan templet och altaret.

36. Sannerligcn säger jag eder, at alt thetta stal komma uppä thetta slägtet.

37. Jerusalem, Jerusalem, tu som dräper Propheterna, och stenar them som üro fände til tig, huru ofta hafwer jag welat församla tina barn, lila som hönan fbrsamlar sina kycklingar undcr sina wingar, och I willen icke?

38. Si, edert hus stal eder bliftva öde. '39. Ty jag säger eder: Cfter thenna tiden skolen I icke se mig, til thes I stolen saga: Wälsignad wäre han, som kommer i HCRrans namn!


24. Capitel.

3z gick ICsus sin wäg Utas templet; och Hans Lärjungar gingo til honom, at the stulle lata honom st templets byggning.

2. Tä sade ICstls til them: Scn I icke alt thetta? Sannerligen säger jag eder: Här stal icke lätas en stcn pä then andra, som icke blifwer nederbruten.

3. Och när han satt pä oljoberget, gingo bans Lärjungar til honom afsides, och sade: Sag oß, när thetta stal ste? Och hwad warder för tekn til tin tillommelse och werldens ända?

4. Tä swarade ICsus och sade til them: Ser til, at ingen förförer eder;

5. Ty mänga stola komma i mitt namn, och säga: Jag är Christus; och stola förföra mänga.

6. I stolen fä höra örlig och rykte af örlig: ser til, at I bliftven icke försoffade; ty alt thetta mäste ste: mm thet är icke strax änden.

7. Thet ena folket stal resa sig up emot thet andra, och thet ena riket emot thet andra; och stola blifwci pestilentier och Hunger och jordbäfning mängastädes.

8. Tä stal nödcn aldraförst begynnas.

9. Tä stola the öfwerantwarda eder uti twäng, och dräpa eder; och I stolen blifwa hatade af alt folk, för mitt namns stul.

10. Och tä stola mänga förargas, och inbördes then ene förräda then andra, och inbördes hata hwar annan.

11. Och mänga falsta Propheter st> la upkomma, och förföra mänga.

12. Och efter thet ondstan far öftverHänden, warder tarieren i mänga för« kolnad.

13. N?en then som blifwer fast uti ändan, han warder salig.

14. Och thetta Evangelium om riket stal ward« predikadt i hela lverlden, til et witnesbörd öftver alt folk; och tä stal änden komma.

15. När I nu fän se förödelscns styggelse, om hwilken sagdt är genom Daniel Propheten, ständande i thet Helga rummet: then som läser thet, han giftve alt ther uppä:

16. The som tä i Iudista landet äro, fly the pä bergen;

17. Och then som är uppä taket, han stige icke ncd, til at taga nägot utaf sitt hus;

18. Och then som är Ute pä marken, gängc icke tilbata cfter sina kläder.

19. Mcn we them som hafwande äro, och them som di gifwa, i then tiden.

20. Men beder, at eder sinkt ster icke om wintren cller om Sabbathen.

21. Ty tä stal warda cn stör weder» möda, sä at hon hafwer icke warit sädan ifrä werldens begynnelsc och til thenna tiden, ej Heller warda stal.

22. Och om the dagar icke wordo förstäckte, tä worde intet kött frälst; men