24. Men när Pilatus såg, at han kunde intet skaffa, utan sorlet blef ju mer, tog han watn, och twådde sina händer för folket, och sade: Oskyldig är jag i thenna rättfärdiga mannens blod: I mågen se eder ther om.
25. Tå swarade alt folket, och sade: Hans blod komme öfwer oss och öfwer wåra barn.
26. Tå gaf han them Barabbam lös; men JEsum lät han hudflänga, och öfwerantwardade honom, at han skulle korsfästas.
27. Tå togo Landshöfdingens krigsknektar JEsum til sig in på Rådhuset, och församlade hela skaran til honom,
28. Och afklädde honom, och klädde på honom en purpurmantel,
29. Och wredo samman en törnekrona, och satte på hans hufwud, och fingo honom en rö i sin högra hand, och böjde knä för honom, och begabbade honom, och sade: Hel Judarnas Konung!
30. Och the spottade på honom, och togo rör, och slogo ther med hans hufwud.
31. Och när the hade begabbat honom, klädde the mantelen af honom, och klädde på honom hans kläder, och ledde honom bort til at korsfästan.
32. Och när the gingo ut, funno the en man af Cyrene, som het Simon; honom twingade the til at han skulle bära hans kors.
33. Och tå the kommo til thet rummet som kallas Golgatha, thet är, til hufwudskalleplatsen,
34. Gåfwo the honom ättika dricka, blandad med galla; och när han smakade thet, wille han icke drickat.
35. Men sedan the hade korsfäst honom, bytte the hans kläder, och kastade lott ther om, på thet fullbordas skulle thet som sagdt war genom Propheten: The hafwa bytt mina kläder emellan sig, och på min klädnad hafwa the kastat lott.
36. Och the sutto ther och togo wara på honom.
37. Och the satte hans sak skrifwen öfwer hans hufwud: Thenne är JEsus, Judarnas Konung.
38. Och tå wordo twå röfware korsfäste med honom, then ene på then högra sidan, och then andre på then wänstra.
39. Men the som gingo ther fram, hädde honom, och riste sin hufwuden,
40. Och sade: Tu, som bryter ned Guds tempel, och bygger thet i tre dagar up, hjelp tig sjelf: äst tu Guds Son, så stig ned af korset.
41. Sammaledes ock the öfwersta Presterna, med the Skriftlärda och the Äldsta, begabbade honom, och sade:
42. Andra hafwer han hulpit; sig sjelf kan han icke hjelpa. Är han Israels Konung, så stige nu ned af korset, och wi wilje tro honom.
43. Han hafwer tröst på Gud: han frälse nu honom, om han är något om honom; ty han hafwer sagt: Jag är Guds Son.
44. Thet samma kastade ock röfwarena honom före, som med honom korsfäste woro.
45. Och ifrå sjette timman wardt et mörker öfwer hela landet in til nionde timman.
46. Och wid then nionde timan, ropade JEsus med hög röst, och sade: Eli, Eli, Lama Sabachthani? thet är: Min Gud, min Gud, hwi hafwer tu öfwergifwit mig?
47. Men någre som ther stodo, när the thet hörde, sade the: Han åkallar Elias.
48. Och strax lopp en af them, och tog en swamp, och fyllde honom med ättika, och satte then på et rö, och gaf honom dricka.
49. Men the andre sade: Håll; låt se, om Elias kommer och hjelper honom.
50. Åter ropade JEsus med hög röst, och gaf up andan.
51. Och si, förlåtten i templet remnade i tu stycken, ifrån ofwan och ned igenom, och jorden skalf, och hällebergen remnade,
52. Och grafwarna öpnades, och många the heligas lekamen, som sofwit hade, stodo up,
