| Job swarar Bildad. | Jobs Bok. | Cap. 8, 9. | 17 |
17. Dess säd står tjock wid källor; och dess hus på stenar.
18. Men när han uppslukar honom af sitt rum, ställer han sig emot honom, såsom han kände honom icke.
Grt.: Men när han (nemligen denna plats) uppswäljer honom m. m., d. ä. de ogudaktiga uppslukas af jorden, såsom hö, som förtorkas, och de komma icke till härlighetens ljus. När den ogudaktige är borta, så är han snart glömd af menniskorna, hans plats känner honom icke mer, och i himmelen är han icke känd, Luc. 13: 17. Matth. 7: 23.
19. Si, detta är fröjden i dess wäsende; och andra wäxa upp igen af stoftet.
Fastän den otrogne, som lefwer utan Gud kan hafwa fröjd en liten tid i detta lifwet, så är denna fröjd dock snart förbi; han måste gå bort, och andra menniskor liksom uppwäxa af stoftet i hans ställe.
20. Derföre, si, att Gud icke förkastar de goda, och icke uppehåller de ondas hand;
21. Till dess din mun warder full med löje, och dina läppar fulla med fröjd.* *Ps. 126: 2.
22. Men de, som dig hata, skola komma på skam, och de ogudaktigas boning skall icke blifwa beståndande.
Är du ditt hjerta god och from, så skola snart lycka, frid och fröjd skänkas dig af Herran, se v. 6. Bildads ord äro fullkomligt sanna, då det tillkommande lifwet sammanfattas med det närwarande, men de äro icke fullkomligt sanna, då man blott ser på det närwarande lifwet. Och just deraf komma otaliga misstag och förwillelser, att man blott tänker på det närwarande, men icke på det tillkommande lifwet.
9. Capitel.
Job om Guds rättwisa, makt, sin smitta.Job swarade, och sade:
2. Ja, jag wet det fullwäl, att så är, att en menniska icke kan bestå rättfärdig inför Gud;* *Ps. 143: 2.
3. Täckes honom träta med Honom, så kan han icke swara Honom ett emot tusende.
Jobs swar syftar tillbaka på hwad både Bildad och Eliphas hade talat, se cap. 4: 17.
4. Han är wis och mäktig; hwem hafwer det dock gått wäl af, som sig hafwer satt emot Honom?
Om Guds rättfärdighet, wishet och makt kan Job tala härligt, men han är icke i stånd, att på samma sätt tala om Hans kärlek och förbarmande, Man ser uti Jobs tal tydliga spår af satans frestelser, hwarigenom satan inblandade af sin bittra anda uti Jobs tankar och känslor. Såsom satan wäl känner Gud såsom allwis och allsmäktig, men icke såsom allgod, så blef Job i den swåra frestelsen förd i ett sådant mörker, att han mera såg Guds stora makt och wishet än Hans kärlek och godhet. Detta är också en wanlig erfarenhet, då man står under lagen och Evangelii ljus saknas.
5. Han försätter bergen, förr än de det förnimma; hwilka Han i sin wrede omkastar.* *Jer. 51: 25.
Han försätter berg så hastigt, att det är skedt, innan de kunde förnimma det, om de hade sinnen. Det är icke owanligt, att döda eller oförnuftiga ting i bilder och liknelser omtalas, såsom om de woro lefwande. Berg äro också bilder af folk och mäktiga riken, som synas bergfasta, men som Herren likaså lätt kan omstörta, som Han kan låta berg uppslukas af jorden genom jordbäfningar.
6. Han rörer jorden af sitt rum, så att hennes pelare bäfwa.
Jordens pelare äro dess grundfästen eller innersta grundwalar, se Matth. 27: 51. 2 Pet. 3: 10. Upp. 20: 11.
7. Han talar till solen, så går hon icke upp; och Han förseglar stjernorna.
Icke blott jordem, utan äfwen solen och stjernorna lyda Herrans ord, 1 Mos. 1: 16. Ps. 19. Jos. 10: 13. Es. 38: 8. Matth. 24: 29.
8. Han allena utsträcker himmelen;* och går på hafwets wågor. *1 Mos. 1: 6. Job 26: 7.
Såsom Herren af begynnelsen utbredt himmelens fäste öfwer jorden och bewisar sin makt i skyarne, så bewisar Han också sin makt på hafwets wågor och upprörer eller stillar dem, såsom det Honom behagar. Han har dem, såsom Herrskare, under sina fötter.
9. Han gör karlawagnen (på himmelen) och Orion; sjustjernorna,* och de stjernor söder ut. *Job 38: 31. Amos 5: 8.
Dessa praktfulla stjernblider nämnas exempelwis, och Job antyder härmed, att alla himmelens stjernor lyda härarnes Herre. Orion är den klara stjernbild, hwaraf de tre ljusaste stjernorna äro i en rak linea nästan lika långt ifrån hwarandra. Denna stjernbild kallas på hebreiska Kesjil, som betyder dåre. De gamle hedningarne trodde, att den mäktige Nimrod, som afföll ifrån Gud och införde afguderi, sjelf efter sin död såsom en gud förflyttades till stjernorna, och de sågo hans minne och gestalt i denna stjernbild. Men det Hebreiska namnet innebär, att Nimrod, som hedningarne så högt aktade, war en dåre, emedan han uppreste sig emot Gud. Och Jobs ord på detta ställe wisa, att Gud är Herre öfwer allt, hwad stort och mäktigt är i himmelen och på jorden. Hedningarne dyrkade himlakropparna och äfwen jorden och mäktiga menniskor såsom gudar. Men Job känner den ende, sanne Guden, som skapat och
_021.jpg&oldid=320514){kind=link}