| 28 | Cap. 11, 12. | Wishetens Bok. |
dertill ock suckan, då de tänkte uppå, hwad warit hade.
14. Ty då de hörde, att dessa skedde der godt igenom, der de igenom plågade wordo, förnummo de HErran;
15. Ty den som de tillförene förakteligen fördrifwit, och förkastat och begabbat hade,* på honom måste de på sistone sig förundra, då det så utgick, att deras törst icke så war som de rattfärdigas. *2 Mos. 5: 2.
16. Alltså ock för de galna tankars skull, som de hade i sin orätta handel, genom hwilka de så bedragne woro, att de tillbådo oskäliga matkar och förakteliga djur,* sände du ibland dem en stor hop oskäliga djur till hämnd;† *Wish. 12: 24. Rom. 1: 23. †2 Mos. 8: 24.
För sitt oförnuftiga afguderi blefwo Egyptierna straffade med paddor, ohyra o. s. w.
17. Att de förnimma skulle, att hwarmed någon syndar, dermed warder han plågad.* *Wish. 12: 27; cap. 16: 1, 9.
18. Ty din allsmäktiga hand, genom hwilken du werlden af oberedt ämne* skapat hafwer, war icke omöjligt sända öfwer dem en hop björnar, eller frimodiga lejon;† *1 Mos. 1: 2. †3 Mos. 26: 22. Jer. 8: 17.
19. Eller ock på nytt skapa grymma och okända djur, eller de som eld sprutade, eller de som en grym rök utpustade, eller de som grufliga gnistor af ögonen utgå läto;
20. Hwilka icke allenast med sargande måtte förgjort dem, utan ock wäl med deras förskräckliga syn dräpit dem;
21. Ja, de kunde ock wäl dess förutan fallet genom en blåst, förföljde af hämnden, och genom din krafts anda förströdde wordit.
22. Men du hafwer all ting skickat med mått,* tal och wigt; ty stor förmåga är alltid när dig, och ho kan stå emot din arms kraft? *Syr. 1: 9.
23. Ty hela werlden är för dig såsom tungan på wågskålen, och såsom en droppe af morgondaggen, som faller på jorden.* *Es. 40: 15.
Såsom tungan på wågen lätt kan böjas, så lätt är werlden inför Gud. Es. 40: 15.
24. Men du förbarmar dig öfwer all ting;* ty du hafwer makt öfwer all ting, och öfwerser† med menniskornas synder, att de sig bättra skola. *Rom. 11: 32. †Micha 7: 18.
25. Ty du älskar allt det som till är, och hatar intet af allt det du gjort hafwer; ty du hafwer intet beredt, der du hat till hade.
Gud hafwer icke skapat någon menniska till wrede, utan till salighet. De, som blifwa förtappade, wälja sjelfwa wreden i stället för nåden, se 1 Thess. 5: 9.
26. Huru kunde någon ting blifwa, hwar du icke wille? Eller huru kunde det wid sig blifwa, som du icke kallat hade?
27. Men du skonar all ting; ty de äro dina, HErre, du som lifwet älskar.
12. Capitel.
Och din oförgänglige Ande ät i all ting;
2. Derföre straffar du togligen dem, som falla, och förmanar dem med tuktan, hwaruti de synda, att de må blifwa ondskan qwitt, och tro uppå dig, HErre.
Togligen, d. ä. småningom och med skonsamhet, se 2 Sam. 18: 5. Rom. 9: 22.
3. Ty då du war de förra ditt heliga lands inbyggare ogunstig;* *5 Mos. 9: 3.
Nemligen Cananeerna, som offrade sina barn. Ps. 106: 37.
4. Derföre att de styggeliga ting bedrefwo med trolldom;
5. Och wille genom wåra fäders händer* nederlägga de ogudeliga offrare, och dem, som sina barn omildeligen dråpo,† dem som åto menniskokött, och drucko grufweligt blod, dermed de mente att göra dig en gudstjenst; *5 Mos. 11: 31; †cap. 18: 10. Ps. 106: 37.
6. Och de, som föräldrarna woro, dråpo de själar, som ingen hjelp hade;
7. På det att det land, som för dig det aldraädlaste war, måtte warda en wärdig boning för Guds barn.
8. Likwäl skonade du dem såsom menniskor, och sände framföre dina förelöpare, nemligen din här, getingar,* på det de skulle långsamligen förgöra dem. *2 Mos. 23: 28. Jos. 24: 12.
9. Icke war dig omöjligt, att undergifwa de onda at de goda i striden, eller förgöra dem genom gräseliga djur, eller med ett hårdt ord alla tillsammans
_816.jpg&oldid=346799){kind=link}