formuleringen. För att underlätta förståelsen av stadgandet har i lagtexten såsom exempel på olika fotografen förbehållna framställningsmetoder nämnts fotografi, tryck och teckning.
Befogenheten att offentligt visa den fotografiska bilden innebär en utvidgning av den för närvarande gällande rätten att visa sådana bilder genom kinematografi. Ej heller i denna del finns enligt kommittén anledning att begränsa rätten med hänsyn till sättet för återgivningen. Även andra metoder för visning än kinematografi är av ekonomisk betydelse, exempelvis visning i skioptikon i samband med föredrag eller visning i television. I betraktande kommer även att fotografen, innan hans bild offentliggjorts, bör vara skyddad mot att den överhuvudtaget visas för allmänheten. Förslagets generella formulering täcker alla nu avsedda fall.
Rätten har principiellt ansetts icke böra omfatta utställning av offentliggjorda bilder; av lagtekniska skäl har inskränkningen härutinnan förts till ett särskilt stadgande i 9 § av kommittéförslaget.
I ett tredje stycke av förevarande paragraf av kommittéförslaget har uttalats, att framställaren av fotografisk bild i förslaget kallas fotograf.
Remissyttrandena. Frågan om rättens föremål behandlas av några
remissinstanser. Styrelsen för konstnärernas riksorganisation framhåller, att
genom klichétryck o. dyl. åstadkomna
reproduktioner av konstverk enligt förslaget skyddas som fotografiska bilder.
Att skyddet sålunda skall gälla gängse reproduktionsförfaranden kan icke
anses motiverat. Enligt förslaget skulle reproduktionsföretaget kunna
hindra konstnären att utöva sin rätt till reproduktionerna. En avgränsning av
begreppet bild är ofrånkomlig; styrelsen vill bestämt understryka, att skydd
icke bör tillkomma ett återgivande, som helt saknar självständigt
bildmässigt uttryck. I styrelsens yttrande instämmer föreningen svenska tecknare.
I den i motiven berörda frågan om skydd för fotografier av handlingar uttalar styrelsen för Sveriges advokatsamfund att sådana fotografier icke i något fall bör vara skyddade, vare sig de är i originalformat eller i annat format. I samma riktning yttrar sig styrelsen för konstnärernas riksorganisation, föreningen svenska tecknare och föreningen svenska affischtecknare ävensom svenska försäljnings- och reklamförbundet, vilket anser att en bestämmelse härom bör intagas i lagen.
Vad angår rättens innehåll hemställer svenska fotografernas förbund och bildleverantörernas förening, att fotografens ensamrätt att visa bilden offentligt utvidgas till en generell rätt att göra bilden tillgänglig för allmänheten. Hans ideella intressen kräver att han i varje särskilt fall äger bestämma, om han överhuvudtaget vill utge bilden. Många skäl kan föranleda att han ej vill det, även om han håller den kvar i sitt arkiv.
Styrelsen för konstnärernas riksorganisation och föreningen svenska tecknare anser den av kommittén föreslagna utvidgningen av rätten till att omfatta även återgivande på annat sätt än genom fotografi lämna rum för tolkningssvårigheter i de talrika fall, då en konstnär hämtar ett visst
