Sida:Bihang till riksdagens protokoll år 1960 Första samlingen sjunde bandet Kungl Majts prop 17.djvu/335

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
333
Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1960

Departementschefen. Förevarande stadgande i förslaget har lämnats utan erinran i remissvaren och torde böra upptagas i lagen.


5 §.

Paragrafen, som överensstämmer med 5 § kommittéförslaget, behandlar rätten att framställa exemplar för enskilt bruk.


Gällande rätt. Enligt 3 § gällande fotografilag är tillåtet för envar att utan fotografens tillstånd mångfaldiga fotografisk bild till sitt enskilda bruk.


Kommittén. I förslaget har rätten, på motsvarande sätt som skett i 11 § i förslaget till lag om upphovsrätt, inskränkts till att avse enstaka exemplar. Däremot har icke upptagits någon motsvarighet till det i nämnda stadgande uppställda villkoret för rätten, att verket skall ha offentliggjorts. Kommittén framhåller att offentliggörande i fråga om fotografier icke är något regelmässigt och normalt; en inskränkning av den enskildes kopieringsrätt till enbart offentliggjorda fotografier skulle draga alltför snäva gränser för denna.

Liksom 11 § i förslaget till lag om upphovsrätt är den föreslagna bestämmelsen tillämplig även då den enskilde låter mångfaldigandet ske genom annan. De nordiska fotografförbunden har hemställt, att stadgandet i detta hänseende måtte inskränkas, så att mångfaldigande genom annan skulle förutsätta tillstånd av fotografen, om sådant tillstånd utan större omgång kunde inhämtas. Därvid har framhållits, att det ofta förekommer att en person hos en första klassens ateljé beställer en enda bild och därefter hos en billigare fotograf låter taga kopior härav för ett lägre pris. Dessa är av lägre kvalitet, eftersom de framställts utan hjälp av det ursprungliga negativet. Då de eftergjorda kopiorna återge originalets signatur, bibringas allmänheten föreställningen att fotografen bär ansvaret för dessa och förhållandet kan menligt inverka på fotografens yrkesanseende. Enligt kommitténs mening saknas icke fog för det sålunda framställda önskemålet. Av praktiska skäl synes det dock kommittén icke möjligt att tillgodose detta; att införa en generell regel i föreslagen riktning skulle medföra onödigt hinder vid mångfaldigande för enskilt bruk av ordinära fotografier, och att uppställa särskilda regler för konstnärligt mera högtstående fotografier skulle i tillämpningen vålla svåra gränsdragningsproblem.


Remissyttrandena. Svenska fotografernas förbund och bildleverantörernas förening anser att rätt enligt stadgandet endast bör gälla fotografi som offentliggjorts. Det kan inträffa att fotografen lånar ut en icke offentliggjord bild, och någon rätt för låntagaren att för enskilt bruk kopiera en sådan bild bör icke finnas. Ett uttalande i samma riktning göres av länsstyrelsen i Uppsala län.

De båda förstnämnda remissinstanserna hemställer, att stadgandet