Hoppa till innehållet

Sida:Birger Jarl till Bjälbo.pdf/173

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
173
till Bjälbo.

ka på håfvet, att söka tjenster, att göra vidlöftiga lustresor, att drifva handel, och flere orsaker, som föranlåta resor nu förtiden, voro aldeles obekante ting. Härtill kommer, att afsky för flättja och nedrig lust att föda sig på andras bekostnad, samt således missbruka en så ovärderlig förmon, var så fjärran ifrån våra gamla Förfäders tänkefätt, att sådana nedriga kreatur ibland människjor då hvarken funnos till den myckenhet, att de voro besvärande, eller dristade visa sig ibland ett follk, som strängt och allfvarsamt ej tålte att se friska personer i feghet och lättja förnöta sin tid, sig sjelfva till vanheder, och andra till besvär. Denne gästfriheten, långt ifrån således att tillskynda något tryckande besvär, var fast snarare angenäm å en tid, där sällsamheten att se en främmande, gjorde honom kär och behagelig, och där mangel i Postväsendet samt ovanen, att höra något nytt, gjorde hans sällskap begärligt och angenämt. En resande var således allestädes välkommen: hvar och en täflade att bäst kunna roa, fägna och härbergera honom: på de flästa gårdar hade Bonden en särskilld stufva, alltid bät-

tre,