Sida:Blå oktober.djvu/49

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Har ock en dryg koloss dig mött,
det undergång ej är.
Och blef din slup i spillror stött,
vet — spillran också bär!
Och slungas du bland dolska skär,
ja — då är stranden när!

Så mins då: kommer dyster dag,
är allt ej därmed slut!
Nej, ock ur tyngsta nederlag
skall segern föras ut.
Det ljusna skall en säll minut...
Håll ut, min vän, håll ut!


— 49 —