3.
Dir thu ich mich ergeben
Für alle Menschen Kind /
Der jetzt gewint das Leben / Leben /
Von Gott ergeben sind.
4.
Daran solt du gedencken
Hertzallerliebste mein /
Mein Hertz thu ich dir schencken / schenken /
Es sol dein eigen seyn.
5.
Kein Mensch sol uns fort scheiden /
Allein der getrewer Gott /
Der dich und mich all beyde / beyde
Zu sammen gefüget hat.
H. Byrg.
Haff tack för sångh min Nächtergaal /
Förminskat är myckit wårt qwaal.
F. Märet.
Som bäst talas låthom bestå /
Och til wår siuke Fadher gå.
H. Byrg.
Om j ginge til dödhen in /
Wore iagh och wedh samma sin.
Doch tagen j en annan leedh /
Jngen weet wij ha talas wedh:
F. Märet.
Min hiärtans Rosz far wäl en stundh:
H. Byrg
Du och så min Rosz sammalundh.
Actus I. Scena VI.
Byrger / Erich / Waldemar och Torkill.
ACh wij äre i störste nödh!
Wår Härfar är nu blijffuin dödh /
Then oss hafuer hafft mycket kiär /
Wår upfödelse witne bär.