Sida:Blanckamäreta-1614.djvu/50

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

36


Ach älendigt är Swealan!
Medh fredh sällan thet styras kan:
När medh uthlänskom Krijg är ändt /
Moot Jnlänskom strax är thet tändt.
Broder bekrijgar sin broder /
Dotter förräder sin Moder:
Frände är och så fränden wärst /
Så är offta i Swerige härskt.
Haatet yppas thär aff all stundh /
En mathen i then andres mundh
Mijszunner / och på högre pall
En annan wara satt til kall /
Hwilket endoch han förestår
Medh Landzens gangn / doch emotgår
Honom then andre / fager ordh
Giffuer / doch sökies han til mordh:
Främmande sådant gärna see /
Medh frögd fuloffta åt oss lee /
Drijffuandes thå moot oss sitt speel /
Medh wårt fördärff / theras fördeel.
J Swenske män achter thet grant /
Jagh haffuer edher sagt wäl sant:
Men nu wil iagh til Kongen gå /
Förnimmandes huru han må.

Actus IV. Scena II.

H. Erich. H. Waldemar och Bengt Riddare.

H. Erich.

MÄllan oss och Kongen alt klart /
Aff Rijket ha wij fått wår part:
Wår Gudz tiänst ha wij och fulbracht
J Rom tit fotz medh stor andacht:


Thär