Sida:Blanckamäreta-1614.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
37


Thär aff Påffuen unfångne wäl /
Bekommet stort afflat wåra siäl:
Skiöne Förstinnor ha wij fått
J Norige / thär oss unnes gott /
Medh min har iagh på tridie åhr
Leffuat nu näst tilkomne wår /
Samman afflat en liten Son /
Han blijffuer Swerige til stor mon:
Men hwar har Edhers Kärlighet
Warit så länge / iagh ey weet?

H. Wald.

J Nyköping på Kongens fäste /
Thär iagh och någon tijdh gäste /
Kungen och Drotningen oss god /
Om the kunne deela sitt blodh
Medh oss / the giärna thet giorde /
Jntet annat iagh thär sporde:
The sigh förundra bådhe twå /
Hwarföre i dem så försmå?
Och fast sällan them besökia;
Man skal Kärleeken förökia
Gönom dagligit umgänge /
Så warar trogheten länge.

H. Erich.

Gudh weet iagh thet gärna giorde
Broder / om iagh sådant torde:
Jagh har offta i Eelden rändt /
Och aff honom migh illa brändt.

H. Wald.

Tänck är ey broder sådant meer /
Aldrigh oss thet offtare skeer:
Ty låthom oss uppå en dagh
Dijt reesa / them til stort behag.

H. Erich.

Ja wäl / uppå min broders ordh
Reser iagh dijt / ey fruchtar mordh:


Then
F jj