Nu låthen i wäl på skina
Hiärtans käre bröder mina /
Att i oss medh trohet mena /
Thet edher skal myckit gena /
Om iagh kan medh edher deela
Mit hiärta / skal thet ey fehla /
Thär på sätter fast edher lijt /
Ey skal fehlas uppå min flijt /
Hwadh gott wart hela huusz förmå
Edher skal wederrede stå.
Edher Kärlighheter både
Tacke wij för thenne Nåde:
Wele sådan benägenhet
Altijdh förtiäna / thet gudh weet.
Wij haffuom giörligen förståt
J oss unnen aff hiertat gott /
Thet kunne iagh nogsampt förstå
När iagh war här för dagar få:
Ty haffuer iagh så drijffuit thet
Wår broder är hijt kommen med.
Som twå Englar i migh äre
Kärkomne / o bröder kiäre:
Wy wele nu hastigt ingå /
All lust och frögdh begynna på.
Wij wele så medh flijt laga
Hwadh edher hugh kan behaga
Thet skal uthan hinder gå fort /
Effter j oss then ähran giort /
Och oss besöcht uthi godh tro /
Nu haffuer mitt hiärta fått roo:
Men nogh här om / låther oss gå /
Hwem kan här uthe länger stå?
