Sida:Blanckamäreta-1614.djvu/81

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
67


Han förandrar thenne wår tro
Hoos alla them i Swerige boo;
Han blijffuer och en mächtig hält
Bådhe til siös / och så til fält.
I hans footspår Sönerna gå /
Them han icke skal haffua få /
Rijkedom han them låther stor /
Hans Sonason, såsom iagh tror /
Skal medh rätta hans nampn bära /
Regera Swerige medh ähra:
Thet iagh honom önskar ochså /
Gudh låthe honom fast wäl må /
Rådha för Swerige medh all prijsz /
Aldeles effter sin Farfars wijs:
Sådan önskningh kräffuer mitt kall /
Ty han aff min Slächt wara skal:
Styr lyckesampt du vnge Hält!
Nu haffuer iagh mitt wärff bestält /
Och wil blijffua en Pelegrim /
Ey mehra dichta någre rijm.




Epilogus.

Edle Herrar, och wälachtade män /
Wälborne Fruger / och hwar vnger
Edle Jungfruer / matroner och Pijger / (swen /
Senast i speelet iagh nu framstijger /
Edher alle tackar store och små /
Som wårt speel med gunst hafua seedt vppå /


Thet
K