Sida:Borta och Hemma.djvu/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

72



SISTA ÄTTLINGARNE.




1.

Palatset Montefioris små hemligheter.


Genom en af dessa tillfälligheter, som inträffa liksom de vore beställda, fick jag några månader sednare vid min återkomst från Neapel till Rom kännedom om en historia, hvilken så nära rörde de personer, som jag sett och hört på Monte Pincio, att jag helt intresserad upptecknade den så troget som en berättelse ur tredje eller fjerde hand kan bli.

Palazzo Montefiori ligger i samma stadsdel som palazzo Spada och palazzo Farnese, men icke som dessa på en öppen och fri plats, utan inkiladt mellan en mängd små och förfallna hus, hvilkas gråa, smutsiga murar, med sina fönster, ur hvilka oftast nytvättadt linne enligt det italienska bruket hänger ute till torkning, erbjuda en föga behaglig utsigt.

Palatset är uppbygdt under den tidpunkt, då Hernini och hans skola despotiskt herrskade öfver allt, som hörde till den sköna konstens område, vare sig målning, skulptur eller byggnadskonst.

Också vittnar det i all sin vidsträckthet och rikedom på ornamenter af alla slag om en förskämd smak, och man ser med förtrytelse huru antika kolonner och basreliefer, som grymt plundrats från ruinerna af forntida mästerverk, här och der blifvit använda som prydnader. Man nästan beklagar deras öde, liksom de vore lefvande och medvetande af sin förödmjukelse.