sluter häraf, att de mindre förmögne måtte hafva slagit sig tillsamman för att öfverrösta de förmögnare; och så förhöll det sig verkligen. Äfven till den obetydligaste fläck på jordklotet utgrenar sig numera den remna, som söndrar menniskoslägtet i massa.
En vän, som skyndat till mig för att säga mig, att jag blifvit riksdagsman, yttrade bland annat: ingenting är du och ingenting har du, och ändå —! Här har personlighetsprincipen gjort sig gällande i hela sitt omfång.
Då reste jag mig på tå och fröjdades öfver mitt jag.
Men man tröttnar att stå på tå och fröjdas öfver sitt jag. Småningom sänkte jag mig, och när jag slutligen berörde golfvet med stöfvelklackarna, gick det mig ungefär så, som det gick jätten Antaius, då han med fötterna berörde jorden. Jätten fick sina krafter igen, så att han ånyo kunde brottas med Hercules, och jag fick mitt förstånd igen, så att jag ånyo kunde producera en vettig tanke.
Jag tänkte: det är bäst, att jag afsäger mig förtroendet och blir hemma. Lägger jag allmänhetens anspråk på ena och mina capaciteter på andra vågskålen, så flyger den sednare högt i luften. — Denna tanke meddelade jag min
