Linn. Soc. Vol. II: 241— 42.
627.
Högädle och widtberömde Herr Professor.
Efter min ankomst til Paris, har jag en gång hafft den ähran at skrifwa Herr Professorn et bref til. Jag hoppas at det är richtigt framkommit[1].
Af Magister Klingenberg[2], som följer Grefwinnan De la Gardie[3], har jag med nöije hördt Herr Professorns wälmågo, then jag af hiertat önskar länge måtte continuera.
Thet har lyckats bättre för mig med fröns öfwerskaffande til Herr Professorn denna gången än ifrån London. Ther war mig omöijeligit at wänta ut den sena och långsama Master Miller, ehuru jag böd til på alla maner at få honom til at hålla sin ord. Theremot har jag allenast behöfft at påminna Dr Bernhard Jussieu[4], som med nöije dragit försorg om them och gifwit nödiga ordres. En ung Doctor ifrån Caen i Normandie, eléve af Mr Bernhard och snäller i Historia naturali, kiär i Systema Botanicum Sexuale, och önskande at fä bekantskap med Herr
- ↑
- ↑
- ↑
- ↑
Detta bref är bortkommet.
Isaac Lawson, se bref. 238 not. 8.
Beskrifningarne på Hamamelis och »Magnoliæ affinis» hafva här utelemnats.
Johan Fredrik Gronovius, född 1690, medicine doktor, död 1762. Linnés nitiske och frikostige gynnare under hans vistelse i Holland.
John Clayton, se bref. 563 not. 2.
Hortus Elthamensis (London 1732; 2 volum. fol. med 324 planscher).
Johan Jacob Dillenius, se bref. 507 not. 3.
John Martyn, född 1699, botanices professor i Cambridge, död 1768. Hans här omtalade arbeten äro Virgilii Maronis Georgica (London 1741) och Historia plantarum rariorum. Centuriæ primœ decades I—V(London 1723: mera häraf utkom ej).
Marcus Catesby, se bref. 265 not. 4.
Peter Collinson, se bref. 571 not. 6.
Clason & Spalding, svensk handelsfirma i London.
Philip Miller, se bref. 422 not. 4.
Sir Hans Sloane, född 1660, lifmedicus hos Georg II, död 1753. Hans storartade naturalie-samlingar inköptes af engelska staten och bilda grundvalen till British Museum.
Georg Dionysius Ehret, se bref. 367 not. 3.
