Hoppa till innehållet

Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/254

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
242

242 . von ungern 3 och Gref Brahe 4 bodde i hans hus senast. . något annat smått, som ej kan specificeras. än jag som wiste, att Hennes M:t fått ett helt mineral cabbinett af Konungen i Pohlen, för än jag fick del af M. Brs bref; si så fort går posten i upsala. Det går aldrig så wähl, då man smider kallt jern, som då man smider wid frisk eld. Hans Maj:ts cabbinetts tryckande går så sent, at jag somnar där wid. aldrig har jag warit ute för maken. och Hans M:t som sielf är så fermer, och will alt skall gå så friskt; och doch toler detta, jag kiänner hwarken tid, Kong äller undersåtare igen. och boktryckaren skall wåga at gå så sachta med en stor Konungs befallning. Kiära supplicera på mine wägnar hos Hennes K. M:t att jag får, då Drotningens cabbinett skall tryckas, fria händer att taga och disponera boktryckare, så will jag se till, om jag har någon eld quar af gammalt. Kiära lät Hans M:t wetta, at jag ej är. orsak att trycket går sent. Kommer Loefling wähl fram och tillhakas, så få wij detta wetta och mycket mera. jag menar om fruchten så af Balsam, som andra officinalier. Rosen är nu frisk, fru Rosen litet siuklig. wij sluta nu terminen och alla syslor stöta tillhopas på en gång, innan crisis sker. Innelycht föllier Cand. Bergii recipisse på 100 dir. Hwar af dog Urlander 5 ? Gud beware M. K. Broder och förläne alt godt. Min Br. går gläntsande uti sitt aula, jag smutsig i mitt pulvere scholastico. förbi. Min Kiäraste Broders Upsala 1753 ] y di ge d. 1 1 Dec. C. Linnaeus. Utanskrift och sigill som på bref. 795.

Denna, som Linné förklarade vara »ibland de täckaste växter, som 

nyligen blifvit bekante i den Botaniska verlden» och som han »för et par år sedan fick snart sagt på en gång ifrån en Lärd Botanist, Herr Monnier, i Paris , och ifrån en ej mindre uprnärksam och Lärd Herre, Baron Otto Munchhausen, Landshöfdinge i Skijerberg &c, som äfven i Botaniken lyser mast denna tiden i Tyska Biket», beskrefs i afhandlingen Mirabilis longiflora, eller Långpipiga Underblomman (Vet. Akad:s Handl. 1755 s. 176 — 179).