Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/54

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

42


    practiceras för Medicinæ alumnis» samt angaf, huru man för detta ändamål skulle kunna bilda »en ny Profession utan ærarii minsta gravation». Hans förslag strandade visserligen på hans medbroders, Professor S. Aurivillii, häftiga protester, men Linné hade dock på sin ålderdom den glädjen att se sin lärjunge Ad. Murray 1774 tillträda en nyinrättad professur i kirurgi och anatomi.

    Alexander Blackwell, född i Aberdeen 1700, en läkare, »som gjort sig namnkunnig genom en Oeconomisk Tractat om Lerbränning, tjänlig för gödsel til åkren; kom för några år sedan [1742] til Swerige, och just då, när nationen med all ifwer begynte tänka på Oeconomiens upkomst i Riket. Han, som lät sig förmärka äga en ogemen kunskap uti Oeconomien, blef med många förmoner begåfwad [bland annat med titel af kungl. lifmedicus], och fick därtil Kongs-Säteriet Ållestad at bebo, där göra försök, och at wisa de lärgirige sina många arcana oeconomica, hwarom han lät afgå en widlyftig specification til alla Landshöfdingedömen i Riket». Under sin Västgötaresa 1746 besökte Linné Ållestad »för at se och lära de högstönskeliga rön, som kunde gagna både oss och publicum», och »Blackwell war ej obenägen at wisa strax alt han härtils uträttat». Den af Linné lemnade ironiska specifikationen (Wästgöta-Resa s. 105—6) lyder sålunda: »1) På Caracters byggningen hade han midt emot dörren åt sjösidan låtit uthugga en lustdörr. 2) Några hundrade famnars gärdesgård hade han låtit upresa på denna skoglösa ort, och hämtat gärdslet ifrån en annan by, sådant, som han det kunnat fåt. 3) Wid gården hade han begynt anlägga en trägård, i hwilken, utom Kökssaker, han hade sått några stånd Galium album 117. Lotus sylvestris 609, Melilotus luteus 619. Trifolium bituminosum, Phaseolus humilis, hwilka stodo hwar på sin säng. 4) Til Humlegård hade han låtit upgrafwa en hop sängar wäl 1 alns höge, och något mera brede, uti hwilka han tänkte plantera Humle; men i medlertid uti åtskilliga satt Potatos och bönor. 5) Åkren, som war fattig på swartmylla, hade han låtit plöga til 17 tumms djup. med 4 par oxar, hwarigenom alfwen eller sanden blifwit blandad med myllan, hwilken sand han förmente efter 3 år skulle witra sönder til swartmylla; war altså ej underligit, at han desse första åren måste tola misswäxt, at rågen här såg sämre ut, än på något annat ställe; men denna förlust lärer hundradefalt betalas, om Sand någonsin skulle förwändas i Swartmylla. 6) Emellan en myra, som låg öster om gården, nära intil sjön, hade han låtit slå et litet dike af några famnars längd, til watnets afledande, Detta alt hafwer han hittills uträttat, mycket mera hoppas man framdeles». Detta blef dock ej förhållandet: redan följande år hade han nämligen så inlåtit sig på politiska intriger, at han den 27 Juli blef halshuggen i Stockholm. I sina anteckningar om Nemesis divina berättar Linné åtskilligt om honom, som skulle tjäna till bevis för att han »hade ganska wäl förtjent sitt öde».

    Nils Rosén (von Rosenstein), äldre bror till Eberhard Rosén (Rosenblad).

    Olof Kalmeter, född 1712, gruf- och provincialmedicus i Falun 1743, gift 1745 med Linnés svägerska Anna Christina Moræa, död 1766.

    Erik Melander, född 1682, teologie professor i Upsala, död den 15 Februari 1745.

    Biskopsstolen i Härnösand var ledig efter Nils Nilsson Sternell (död 1744). Till hans efterträdare utnämndes 1746 kyrkoherden i Stockholm Ol. Kjörning.