Georg Wallin, född 1686, bibliotekarie i Upsala 1726, teologie professor 1726, superintendent i Wisby 1735, biskop i Göteborg 1744, död 1760. Hans efterträdare på Gotland blef teologie adjunkten i Upsala Martin Kammecker.
Petrus Ullén, först logices et physices, sedan theologiæ professor i Upsala, död 1747.
Matthias Asp, född 1696, först poëseos, sedan theologiæ professor och domprost i Upsala. död 1763.
Heinrich Bernhard Rupp utgaf Flora jenensis, första upplagan 1718 och den andra 1726. Den tredje, omarbetad och tillökad af Alb. von Haller, utkom 1745.
Augustin Friedrich Walther, född 1688, professor i Leipzig, död 1746; hans här afsedda arbete är Designatio plantarum, quas hortus Augustini Friderici Waltheri complectitur (Leipz. 1735).
Nils Gissler, se bref. 232 not. 3.
Johan Westman, född 1714, amiralitets-medicus i Stockholm 1749, provincialmedicus i Westerås 1749, stadsphysicus i Göteborg 1754; skänkte 1763 2000 dlr kpmt till löningsfond för en adjunkt vid Wästerås gymnasium med vilkor, att han själf skulle erhålla platsen, hvilket ock skedde följande år; lektor i matematik 1766—81 och tillika praktiserande läkare, död 1785.
Samuel Troilius, född 1706, kyrkoherde i St. Claræ församling 1743, biskop i Wästerås 1751, erkebiskop 1757, död 1764.
Justus Christopher Hauswolff, född 1708, kyrkoherde först i Kongl. Riddarholms och Bromma, sedan i St. Claræ församling, död 1773.
Antagligen Anders Crælius, faktor vid gewärsfaktoriet i Söderhamn.
Öfverst på denna sida finnas några rader, säkerligen af Bro, att han »fåt fägnat mig utaf Min Gunstige Högtær. Kiäraste Broders bref».
Paul Hermann, född 1646, någon tid läkare på Ceylon och Goda hoppsudden, sedan professor i Leyden, död 1695. Hans arbete Paradisus Batarus continens plus centum plantas affabre æri incisas etc. utgafs efter hans död (1698 och 1705) af William Sherard. Detta innehåller dock endast en del af de på Ceylon samlade växterna, och det blef Linné beskärdt att undersöka och beskrifva de öfriga. Han meddelar härom i Egenh. Ant. s. 45: »Professor Hermann i Leyden hade i förra seculo blifwit sänd till Ostindien af Holländarne att på deras Zeylon beskrifwa alla där wäxande örter och specerier. Han återkom lyckligen, men fullbordade icke arbetet, och äfter hans död förswan det för den lärda wärlden, till dess det änteligen stante uti Apothekarens Günthers händer i Köpenhamn. Han fick lust att weta desse upptorkade örters namn, och därföre skickade dem till Holland, men fick till swars, att ingen Botanist wore i stånd att dem nämna, förutan Linnæus i Swerige; hwar före han sände dem till Upsala, och då Linnæus igenkände Hermanns samling, fägnade han sig, att han skulle ifrån förgängligheten få rädda denna Thesaurus, som hitintills förswunnit. Han anwänder altså dagar och nätter på detta Herculis arbete, att examinera så länge torkade blomster, och skrifwer sin Flora Zeylanica, som nu i år [1747] blifwer tryckt».
Jacques Barrelier, född 1606, dominikanermunk, död 1673. Anton de Jussieu utgaf i Paris 1714 hans efterlemnade arbete Plantæ per Galliam. Hispaniam et Italiam observatæ.
Skriffel i st. f. 1745.
