Hoppa till innehållet

Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

48

De befordrade äro Hamnerin, Ahlström och Engelsmannen.

Hr Doct. lärer sielf wara så curieux att skaffa sig Commercia litt. Noribergica, wij hafwom aldrig sedt af dem mehr än ifrån 1743 hebd. 32 till 1744 hebd. 13. jag undrar hwad det skulle kosta att årlig. få dem till societeten.

Mag. Klingenberg är här vice secreterare, Aspen adjunctus philosophiæ; Probst Kamecker adj. theol. komer säkert till Gotland effter Wallin; Woltemat[1] och Frondin[2] äro docentes philosophiæ; Dahlman Docens oeconomiæ.[3]

Baron Scheffer doger ingen ting, han har ej skickat mig ett enda frö, sedan han dit kom. Hebenstreit skrifwer jag straxt till. Collinsons[4] frö, äro alla gamble. Hr Doctorens bref af d. 2 april hade jag här el. 5 styl. veteri, men ifrån Leipsig altid 6 weckor gamble. wet ej hwarföre. jag har tillförene swarat Ludwig helt ampelt, aldrig sedt hans Programa älr Kleins dubia.

Jag förbl.
Hr Doctorens lydige dräng
Ups. d. 7 mart. 1745.
C. Linnæus.

Hisce litteris exaratis moritur uxor D. Episcopi Beronii.[5]

Utanskrift:

Viro Clarissimo

DD Abr. Bæck
Medic. Doctori Sveco

Berolini.

Sigill IV. rödt lack.

    Af Systema naturæ utkom editio sexta, emendata et aucta 1748 i Stockholm på G. Kiesewetters förlag. — Aftryck (eller endast med nytryckt titelblad) utkommo i Leyden af Flora suecica 1745 och Fauna suecica 1746.

    Georg Andreas Helwing, född 1665, pastor i Angerberg i Preussen, död 1748. Hans förnämsta arbeten äro Flora quasimodogenita sive enumeratio aliquot plantarum indigenarum in Prussia (Danzig 1712), Supplementum Floræ Prussicæ (1726) och Floræ campana sen Pulsatilla cum suis speciebus et varietatibus methodice considerata et interspersis variis observationibus oculis curiosorum exposita (Leipz. 1719).

    Disputationen Corallia baltica ventilerades i Upsala den 8 juni 1745.

    Magnus Bromelius (adlad von Bromell), född 1679, anatom. professor i Stockholm, kgl. archiater, död 1731; var den förste, som beskref svenska petrifikat i sitt arbete Lithographiæ Suecanæ specimen secundum, telluris Suecani petrifacta lapidesque figuratos varios exhibens (Ups. 1727).

    Joh. Gottl. Gleditsch, Lucubratiuncula de Fuco globoso, sessili et molli (Berl. 1743). Linné gaf sedan denna växt namnet Conferra ægagropila.

    Martin Strömer, se bref. 46 not. 2.