Sida:Bref om theatern1838.djvu/32

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 28 —

inkastar i Dagbladen underrättelser om de njutningar, allmänheten har att vänta, äfven då grannlåten icke består i något annat, än att taket blifvit hvitlimmadt; goda stycken behöfva icke sådana förord, och man har redan hunnit så långt, att dessa vinkar förlorat den verkan, som de måhända fordom haft — emedan man vet hvarifrån de komma.

Flere gånger har man hört det ryktet, att theatern skulle upplösas, och anledningen dertill har förmodligen varit en Kongl. Maj:ts nådiga proposition under sistledne Riksdag, hvaruti ett sådant förhållande antydes — Att den ekonomisak och financiella ställning, hvaruti theatern nu befinner sig, icke kan räcka rätt länge, tyckes vara lätt att inse; ty då skulden oupphörligen ökar sig, åtminstone genom räntorna, [1] och ingen amortissements-fond blifvit anslagen, måste

  1. På de flesta lånen betalas 5 procents ränta; 1834 erhölls från Kongl. Stats-Contoret af Choleramedlen ett räntefritt förskott af 10,000 R:dr, och Herr Presidenten Westerstrand har åren 1833, 35 och 36 ädelmodigt förskaffat 25,000 R:dr, för hvilka ingen ränta i räkningarne upptages.